Assistanskoll har intervjuat Försäkringskassan
angående omfattningen av "fusket" och ren kriminalitet. Beskedet är
glasklart - kriminaliteten är inte alls så hög som Susanne Billum hävdade i sin
utredning 2012 och som diverse proffstyckare tagit som ett "bevis" på
att kriminaliteten florerar.
Enligt Försäkringskassans egen statistik om
assistansersättning 2013:
*168 miljoner kr krävde man tillbaka
* Man gjorde 101 polisanmälningar.
* Bara 17 % av dessa ledde till fällande domar
För att ge dessa siffror ett mer konkret innehåll
måste vi jämföra med hur mycket pengar man betalar ut i assistansersättning,
både statlig och kommunal. Bruttobeloppet för 2012 var enligt Assistanskolls - s
statistik ungefär 25,9 miljarder kr, varav ca 21,4 miljarder kr betalades ut av
Försäkringskassan. Nu har jag inte tillgång till totalsumman för 2013 men vi använder
oss här av beloppet för 2012, det ger ändå en god uppfattning om omfattningen
på svinnet 2013.
168 miljoner kr av 21,7
miljarder kr =0,078 %, d v s inte ens en procent av totalsumman. Det ska jämföras med upp till 18 % som Billum
hävdar går till annat än det var tänkt... Enligt FK-s egen statistik är alltså
svinnet ungefär 1/20 av vad som påstås hos kritiska och arga tycka till
maskiner. Om man presenterade dessa siffror för Anna Dahlberg mfl skulle man
med nästan 100 % säkerhet genast invända att det finns "ett stort
mörkertal" som Försäkringskassan inte hittat än. Det kan säkert finnas ett
visst mörkertal men att det skulle vara 20 gånger större än det FK anser sig
upptäckt låter helt absurt, det finns helt enkelt ingen logik i det. Och det är
något vi i rörelsen borde trycka på hårt varje gång kritikerna hävdar att
personlig assistans är lika med kriminalitet, fusk och oegentligheter.
Och om nu
kritikerna vidhåller (vilket de kommer att göra) att fusk och kriminalitet är
så omfattande så begär jag följande:
- Presentera bevis på att det faktiskt är så för i
dagsläget finns det inga sådana , visa upp något mer än Billums utredning.
* Vi i rörelsen pratar ofta om att politikerna inte
tar frågan om LSS på allvar. Och det finns många exempel på det. Det tydligaste
är att nästan alla säger sig stödja assistansreformen och man är emot
minuträknandet när hjälpbehovet. Ändå blir det allt svårare att bli beviljad
personlig assistans och minuträknandet fortsätter...
Nu är det mindre än två veckor kvar till LSS20 och
tyvärr får man ännu ett belägg på att rättigheterna för oss funkisar inte är
högt prioriterad hos de högst ansvariga i regeringen. Vi bjöd in
folkhälsominister Maria Larsson som har våra frågor på sitt bord,
socialminister Göran Hägglund och juristen Susanne Billum. Samtliga tackade nej
av varierande orsaker. I Billums fall
hänvisade hon till att hon är pensionär, Maria Larsson meddelade att hon var
upptaget med annat (okänt vad) och slutligen hänvisade Göran Hägglunds
pressekreterare till att
handikappolitiken är Maria Larssons ansvarsområde...
Att landets socialminister som också är Maria
Larssons chef visar ett sådant ointresse för LSS är upprörande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar