Assistansutredningens slutsats - assistansen kostar för mycket...

En av slutsatserna i Agneta Rönns utredning var att schablonbeloppet (275 kr/timme 2013) var 22 kr för hög. Den borde därmed, enligt Agneta Rönn ha varit 253 kr/timme. Denna slutsats blev genast hårt kritiserad av rörelsen. Om man sänker  schablonbeloppet med 22 kr får det förödande konsekvenser, det är vi alla eniga om. Redan dagen efter publicerades rörelsen en debattartikel i Svenska Dagbladet som en rad stora aktörer i handikapprörelsen ställde sig bakom - b l a Handikappförbunden, Ifa, Stil, Neuroförbundet, DHR och RBU.

Jag brinner för mer samarbete i handikapprörelsen och tycker det är mycket positivt att så många organisationer ställde sig bakom artikeln. Det finns ett ganska utnött uttryck - "Tillsammans blir man stark" men det ligger väldigt mycket i det. Nu ska vi inte ge oss in på en djupdykning i historia här men det finns mängder med exempel, bara i Sverige att ju mer enade man är, desto större är sannolikheten att man lyckas.

I  debattartikeln la man mycket fokus just på att schablonbeloppet enligt utredaren var 22 kr högt 2013 och konsekvenserna av vad en sådan katastrofal sänkning leder till. Som jag ser der är inte just summan 22 kr det intressanta. Vi ska inte stirra oss blinda på just det beloppet utan istället fokusera på kärnan i slutsatsen - Assistansen är för dyr, det finns pengar att spara! Om man sedan vill sänka den med 5, 10 eller 22 kr är egentligen sekundärt.

I utredningen finns inget förslag om en så drastisk sänkning. däremot olika förslag som är illa nog. Agneta Rönn förslår bland annat  att schablonen borde delas upp i 2 delar - en grundschablon på 270 kr samt en "tilläggsschablon" på 6-10 kr. Den s.k. tilläggschablonen ska man bara kunna få om man har mycket assistansbehov under natt och helger med tillhörande höga kostnader för Ob. löner , närmare bestämt om behovet av helg och natt assistans överstiger 55 %  av totalbehovet. Det ska vara möjligt att även fortsättningsvis få höjt schablonbelopp men då krävs andra skäl än höga ob-kostnader.

I praktiken innebär det förmodligen att flertalet brukare bara kommer att få grundschablonen, i praktiken en sänkning. Personer över 65 år kommer dessutom med Rönns förslag inte under några omständigheter att kunna få tilläggschablonen. Schablonen föreslås att frysas på nuvarande nivå under åtminstone 3 år.

Alla sänkningar, oavsett belopp måste betalas av någon. Sänker man lönerna försvåras  nyrekryteringen av assistenter samtidigt som det blir svårare att behålla befintlig personal - vem vill sänka sin lön? Alternativt kan man minska på budgeten för assistansomkostnader. Detta drabbar brukaren på flera sätt. Det inskränker möjligheten till självbestämmande, det försvårar rollen som arbetsledare eftersom möjligheten till fortbildning försämras och det drabbar även assistenterna.

Detta kan vi bara inte gå med på. Hela utredningen pekar bara åt ett håll, ett tänk allt mer fjärmat från  lagens ursprungliga intentioner där brukaren och självbestämmandet var i centrum.

*27 februari meddelade också Försäkringskassan att man från och med september kommer att betala assistansersättningen en månad i efterskott. Detta betyder att vid övergångsfasen kommer assistansanordnarna att få ligga ute med 2 månadslöner innan ersättning från Försäkringskassan kommer. Intäkterna f ör en månad försvinner därmed. Något som blir mycket kännbart för små anordnare.