LSS och människosynen - vad är de viktigaste argumenten?

Vad är det viktigaste att prioritera när vi försvarar LSS lagen mot de starka krafter som vill urholka lagen eller avskaffa den helt och hållet? För några månader ställde jag denna fråga till kompisar min facebooksida och fick bland annat följande förslag:

* livskvalité för de som är beviljade personlig assistans eller andra LSS insatser.

*Rättvisa

* Rättigheter, inte välgörenhet


Mycket bra argument alltihop. Frågan är då vad jag själv tycker är viktigast? Ni som läser den här bloggen vet säkert vid det här laget att vi använder de ekonomiska argumenten för lite - eftersom kritikernas argument hela tiden är kopplad till att det kostar för mycket. När jag deltog på Ifa - s medlemsmöte i höstas var det en deltagare som upprepade de ekonomiska argumenten nästan som ett mantra. Och jag håller med så långt att kritikerna fullständigt struntar i MR-argumenten och det måste vi inse och därmed bredda argumentationen.

 Samtidigt är det givetvis så att reducerar vi kampen till att bara handla om kronor och ören är vi ute på hal is. Det handlar om mänskliga rättigheter, om allas rätt att leva ett normalt liv- att kunna bo själv, studera, arbeta, engagera sig politiskt etcetera..Här finns alltså en mycket viktig demokratisk dimension. Lagen är också tydlig - LSS är en rättighetslag,  det är behoven som ska styra inte statens eller kommunernas budget. Inställningen till detta går hand i hand med människosynen Mitt svar blir alltså att det viktigaste är att betona människosynen.

Mitt svar människosyn kan tyckas vara lite luddigt men jag tycker inte det är det. Begreppet "människosyn" måste ses i ett brett perspektiv och där ryms en mängd argument för LSS och personlig assistans:

·       Hur ser man på personer med stora funktionsnedsättningar - är vi aktiva medborgare, eller passiva vårdobjekt?

·       Självbestämmandet - hur viktigt anser man det är att vi som alla andra ska kunna leva som andra?

·       Ska personer med stora funktionsnedsättningar ha rätt att som andra kunna bilda familj och spontant kunna göra allt det som andra tar för givet - gå på bio, fotbollsmatch, shoppa ute på stan promenad i naturen, träffa vänner etcetera?

·       Hur viktigt anser man det är att vi som alla andra ska kunna engagera sig i samhällslivet, en levande demokrati förutsätter ju att alla som vill ska kunna engagera sig politiskt, i föreningslivet mm.

·       Vad är viktigast att fokusera på, allt positivt som lagen medför eller att en liten grupp personer våldfört sig på reformen? Om man anser att LSS är något viktigt så väljer man definitivt det förstnämnda.

·       Slutligen har vi även synen på kostnaden - hur mycket är man beredd att betala? För enligt mitt sätt att se på saken så ifrågasätter man allt det som jag räknat upp när man ständigt kritiserar kostnaden utan att överhuvudtaget ta upp alla mänskliga vinster för de assistansberättigade och de som är beviljade andra LSS insatser.

Några fråga till kritikerna - varför vill ni inte se alla mänskliga vinster som reformen inneburit, varför fokuserar ni enbart på problem? Känner ni överhuvudtaget till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar - godkänd och ratificerad av riksdagen och regeringen.

* När vi ändå pratar människosyn. Nynazistiska partier är på frammarsch i Europa, även Sverige. Det är minst sagt sorgligt att det fortfarande finns människor som stödjer partier med en fullständigt vedervärdig människosyn. I vårt land  mobiliserar Svenskarnas parti (SVP) inför riksdagsvalet. Vad partiledaren Stefan Jakobson tycker om LSS i allmänhet, personlig assistans i synnerhet och personer med stora funktionsnedsättningar vill man knappt tänka på...