torsdag 10 mars 2022

Ukraina kriget – vad kommer hända med satsningar på personlig assistans?

 Torsdagen 24 februari invaderade Ryssland Ukraina. En oerhörd händelse som chockat hela världen. Kriget kommer påverka oss för lång tid framöver. Att ge tillbaka statlig assistansersättning till ca 2700 personer är ändå små belopp jämfört med planerade försvarssatsningar.


För första gången sedan slutet på andra världskriget har att ett Europiskt land blivit invaderat. Vetskapen att det pågår ett stort krig i Europa är mycket obehaglig. Efter en lång tids spänningar mellan Ryssland och Ukraina och 8 år med ett s.k. lågintensivt krig i östra Ukraina bestämde sig till slut Vladimir Putin för att invadera Ukraina.


 Läget är ytterst allvarligt. När jag skriver detta 3 mars 2022 vet vi inte hur länge kriget kommer pågå. Enligt experter kan det vara slut om någon dag men det kan också pågå i flera år. Ingen vet heller om kriget kommer att utvidgas till fler länder.


Vad som däremot är säkert är att kriget, även om det slutar snart kommer påverka den svenska inrikes och förspolitiken för lång tid framöver. Drar kriget ut på tiden kommer valrörelsen troligen inte likna någonting som svenska folket upplevt sedan valrörelserna under andra världskriget då allt handlade om att visa upp enighet inför omvärlden.


Tittar vi på den ekonomiska utvecklingen fram till valet och åren efter så utsätts assistansreformen för hårt tryck på flera sätt.


Först har vi direkta konsekvenser i inrikespolitiken. Oavsett hur långe kriget pågår så kommer anslagen till försvarsmakten att öka kraftigt kommande år. Detta gäller oavsett om statsministern heter Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson. Frågan är hur mycket? I en intervju i DN 2 mars vill Centerns Annie Lööf höja anslagen med 30-35 miljarder kr fram till senast 2025. Moderaternas Ulf Kristersson pratar om ökningar på tiotals miljarder eller en försvarsbudget som motsvarar 2 % av BNP, i dagsläget motsvarar det ca 108 miljarder kr. År 2022 är budgeten på 66 miljarder kr.


Källa: Folk och försvar

För att finansiera detta kommer krävas ”hårda prioriteringar i budgeten” som Ulf Kristersson formulerade det i ett pressmöte 2 mars.


Magdalena Andersson har hittills inte nämnt någon summa men förespråkar ett starkt svenskt försvar.


Vi pratar därmed om mycket kraftiga utgiftsökningar. Som jämförelse kostade den statliga assistansersättningen (brutto) drygt 24 miljarder kr år 2021.


Källa: Assistanskoll.se


Så har vi ekonomiska effekter som slår direkt mot Sveriges ekonomi i sin helhet och i förlängningen statens skatteintäkter. Vi har redan haft höga energipriser en tid vilket i sin tur leder till att allting annat blir dyrare också = inflationen ökar, vi får mindre för pengarna. Kriget, särskilt om det blir långvarigt kommer att pressa upp energipriserna ännu mer och antagligen leda till lågkonjunktur och vikande skatteintäkter. Varför är inflationen ett problem för den personliga assistansen?


Inflationen leder till att löntagarna, med all rätt vill bli kompenserade när inflationen urholkar pengarnas värde. Assistansanordnarna har emellertid inget utrymme för att finansiera extra lönekrav i förhandlingar. Timschablonen har varit underfinansierad i många år. Staten har bestämt att vi bara ska få 1,5 % i år (igen), en nivå schablonen ska ligga på flera år till, anser regeringen. Redan utan ökad inflation p.g.a. höga energipriser, krig mm har vi inte utrymme att finansiera våra assistenters löneökningar. Lösningen är inte komplicerad En högre schablon som kompenserar för inflationen löser problemet.


För att rätta de fundamentala problemen med behovsbedömningarna krävs även mer pengar.  Ett stort orosmoln tycker jag är att de båda s.k. statsbärande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna är lika snåla när det gäller höjningen av schablonen.


Skattehöjningar för att få fram mer pengar? Synnerligen rimligt anser jag men kommer av allt att döma inte finnas en parlamentarisk majoritet för det i riksdagen även efter nästa val. Prioriteringar, eller med mjukare definition fördelningspolitik? Rejäl uppförsbacke i dagsläget. Av ideologiska skäl vill Socialdemokraterna i första hand göra stora satsningar på den allmänna välfärden medan Moderaterna helst vill hålla nere på statens utgifter, åtminstone i välfärdssektorn. Att försvaret ska ha stora tillskott är ju S och M överens om.

 

Detta betyder inte att vi tysta ska acceptera att försvarssatsningar tränger undan andra mycket viktiga behov som personlig assistans. De summor som behöver tillföras assistansreformen är faktiskt ganska låga belopp jämfört med väntade tillskott till försvarsmakten. Ungefär 2700 personer har förlorat statlig assistansersättning sedan hösten 2015. Det skulle kosta ungefär 5,5 miljarder kr (brutto) att ge dessa personer dygnet runt assistans.


Dygnet runt assistans för en person kostar(brutto) ca 2 miljoner kr/år.


 Jag har funderat på vilka frågor vi ska driva i valrörelsen. Det får inte bli för mycket, tre frågor får räcka. Jag tänker så här:


De frågor måste vara frågor som en ganska spretig funktionsrättsrörelse kan enas kring. Det måste också vara frågor som är lätta att ta till sig för allmänheten. Att driva att Funktionsrättskonventionen ska bli lag tror jag av detta skäl inte fungerar bra som valfråga. Ytterst få svenskar känner överhuvudtaget till att det finns en särskild konvention för rättigheter åt personer med funktionsnedsättningar. Jag har fastnat för tre frågor som jag tror är lämpliga:

·       Ändra behovsbedömningarna


·       Höja Timschablonen


·       Förstatliga assistansreformen


Att ändra behovsbedömningarna så att alla behov räknas är helt centralt. Här ingår givetvis att tvåårsomprövningarna inte får återupptas innan behovsbedömningarna gjorts om enligt kriterierna för personlig assistans i Funktionsrättskonventionen.

 

När det gäller schablonersättningen tycker jag det är ett måttligt och helt rimligt krav att schablonen höjs enligt ett index som följer löneökningarna.

 

Förstatliga assistansreformen är – självklart mycket viktigt det också men det måste ske i rätt ordning. Här måste vi kräva att Assistansreformen inte ska förstatligas innan behovsbedömningarna ändras.

 

Detta är krav som vi inte ska backa från.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar