Nu är propositionen för de temporära lagändringarna klar

Efter att lagrådet granskat promemorian utan synpunkter är nu propositionen klar för omröstning i Riksdagen – vissa förslag om personlig assistans. De viktigaste punkterna som redan var kända är dessa. Assistans ska beviljas för:

1. tid under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara
tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp utan att det är fråga
om tillsyn (väntetid)

2. tid under den enskildes dygnsvila när en assistent i stället behöver
finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver
hjälp (beredskap), och

3. tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en
aktivitet utanför den enskildes hem på grund av att ett hjälpbehov kanförväntas uppstå.

Tvåårsomprövningarna stoppas tills vidare. Stoppet är som bekant inte definitivt. Omprövningar ska göras om det finns väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade (vilket inte defineras).

De nu föreslagna lagändringarna är temporära och berör endast domen i HFD 2017 om transporter och (enligt FK-s extremt långtgående tolkning) väntetid. Det är alltså fortfarande inget grundläggande behov att andas, sondmatas, få olika former av egenvård med mera. Möjligheten att bli beviljad PA ändras inte heller, ca 90 % får avslag nu.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2018.

Jag har på Facebook haft en del diskussioner om stoppet är tillfälligt (något annat var aldrig aktuellt) eller permanent. Propositionen bekräftar definitivt att stoppet är temporärt, på sidan 19 i propositionen står det:

Regeringens bedömning: Bestämmelsen om tvåårsomprövning bör återinföras så snart det finns förutsättningar för det.

Därmed är det odiskutabelt att regeringens ambition är att respiten ska vara tillfällig. Fullföljs detta innebär det att de troligen återupptas någon gång under 2019 eller 2020. Eftersom ingenting i texten tyder på att regeringen vill se en mildare form av omprövningar än dagens förnedringsinstrument kan jag tyvärr inte dra någon annan slutsats att regeringen tycker det är helt i sin ordning att vi ska förnedras vartannat år för att (kanske) få behålla rätten till självbestämmande.

Denna syn på vår rätt till full delaktighet i samhället är oerhört långt ifrån det som sägs vara Socialdemokratins grundvärderingar om allas lika värde och solidaritet med utsatta grupper. Hade partibeteckningen varit nyliberal hade det varit lättare att ta till sig men nu handlar det om ett parti som säger sig värna utsatta grupper...

Tvåårsomprövningarnas enda syfte är att dra ner antalet beviljade timmar och helst ta bort assistansersättningen helt. Det har ingenting med rättssäkerhet att göra överhuvudtaget – det bara den vanliga standardfloskeln för att nödtorftigt dölja vad det verkligen handlar om – sänka kostnaden!

Jag har också läst lite vad de andra partierna säger. Och det visar sig att Socialdemokraterna i synen på assistansen i stort sett går arm i arm med den historiske (eller är det dags att säga f.d.?) huvudmotståndaren Moderaterna. Moderata samlingspartiet anser nämligen också att tvåårsomprövningarna ska återupptas som skriver:

 Det är viktigt att de frysta tvåårsomprövningarna utgör en tillfällig åtgärd och ett undantag ur lagstiftningshänseende.

Liberalerna har en syn på omprövningarna som ligger mycket närmare intentionerna och skriver:

Det tillfälliga stoppet ger en viss respit, men vi menar att de schablonmässiga tvåårsomprövningarna bör avskaffas helt, och ersättas med en modell som utgår från den enskilde.

Vänsterpartiet delar Liberalernas mycket positiva syn på vår frihetsreform och skriver:

Personlig assistans har förbättrat livskvaliteten enormt för många och är en av de viktigaste jämlikhetsreformerna i Sveriges historia.

Vänsterpartiet påpekar också att det är mycket viktigt att åtgärda effekterna av de andra domarna 2009, 2012 och 2015.

I kampen om assistansreformens framtid kan vi nu se två tydliga block. Ett bakåtsträvande och ”fokus på kostnaden” representerat av regeringen och Moderaterna. Samt ett mer rättighetsinriktat block med tre allianspartier, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.  Med tanke på SD-s bakgrund och grundvärderingar känns det ändå som att det stödet kan försvinna snabbt.