måndag 12 februari 2018

Mycket otrevlig debattartikel i DN från utredaren Stig Svensson


I onsdags förra veckan publicerade regeringens utredare Stig Svensson en debattartikel i DN som varnade för att notan för personlig assistans håller på att skena och fördubblas inom en inte allt för avlägsen framtid. Stig Svensson är personen som nyligen presenterade en utredning om assistansmarknaden och kriminalitet. Han hävdar i debattartikeln att han hittat exempel på brukare som åkt iväg till Portugal 60-70 dagar med upp till 10 assistenter.

Artikeln är skriven som att samtliga assistenter varit på plats hela tiden med full lön, boende på hotell, traktamente helt finansierat av assistansersättningen. Detta är helt oseriöst för assistanspengarna räcker helt enkelt inte till för att täcka traktamente och uppehälle så länge för så många assistenter under flera månader. Men artikeln handlar egentligen inte om Portugalresorna utan att vi anses ha det för bra med eller utan två månaders vistelse i Portugal. För att förstå hans angrepp måste vi backa klockan några veckor och kika på vad han skrev i sin utredning om assistansmarknaden och kriminaliteten i branschen.

Enligt Stig Svensson är huvudorsaken till att antalet beviljade timmar (och med den kostnaden/utgifterna) stiger är LSS grundkonstruktion som inte definierar gränser vad vi kan få assistans för. Lagens målparagrafer §  5-7–leva som andra, självbestämmande och goda levnadsvillkor är helt i linje med våra tankar om självbestämmande och goda levnadsvillkor. Det går inte att i lag definiera vad som är goda levnadsvillkor utan att rasera lagens intentioner men det är just det Stig Svenssons syn på vår reform leder till. Enligt Stig Svensson kommer timökningen i genomsnitt bara och fortsätta att öka om inte vad vi kan och ska få hjälp med regleras. Det är osanning eftersom antalet beviljade timmar i genomsnitt (inklusive jour) motsvarar ungefär dygnet runt assistans.

Dessutom ger han sig i utredningen in på en oseriös diskussion vad som är ”rätt antal beviljade timmar

En annan viktig slutsats är att lagstiftaren behöver tydliggöra vilken ambition och prioritering som ska råda för att skapa förutsägbarhet och kontroll över kostnaden. Men också för att de som är i behov av ersättningen ska veta vad de kan förvänta sig. Är det genomsnittliga antalet timmar per brukare ”rätt” 1994 eller 2017 eller något av åren där emellan eller framåt? (sid 106 i utredningen).

Detta är ett frontalangrepp mot hela idén med personlig assistans och självbestämmande enligt lagens intentioner. Eftersom det är individuella behov som ska styra finns inget exakt på mått på ”rätt antal beviljade timmar i genomsnitt”.

Debattartikeln i DN måste ses som en fortsättning på utredningens förslag. Budskapet går inte att missförstå – regleras inte i lag vad vi kan få personlig assistans för kommer antalet beviljade timmar bara och fortsätta att öka och därmed kommer kostnaden bara att öka och öka. Han skriver bland annat:
Fram till år 2010 var förklaringen till kostnadsökningen att såväl antal mottagare som antal genomsnittstimmar ökade.

Sedan år 2010 är det i stället genomsnittligt antal assistanstimmar per person och vecka som fortsätter driva kostnaderna.

Med oförändrad lagstiftning bedömer jag att den utvecklingen är sannolik och således innebär en fördubbling av kostnaderna framöver.

Att LSS är en rättighetslag (alla insatser) förbises helt…




Debatten om assistansen handlar ofta att den notan inte får stiga, trots att ALLT ANNAT i samhället faktiskt blir dyrare. Ingen ifrågasätter att skola, sjukvård mm successivt kostar mer och mer, av alla delar i välfärden är det bara notan för assistansen som inte får öka. Timmarna får heller inte öka eftersom de ”driver upp” kostnaden.
Stig Svensson har rätt i att kostnaden på lång sikt kommer att fördubblas om hjälp ska ges efter behov. Det är inget konstigt eftersom timschablonen successivt måste höjas men det tar många, många år. Ska schablonen täcka kostnaden för löneökningar krävs en höjning på 6-7 kr. För att inte underskatta ökningen i framtiden sätter jag 7 kr= 2,37 % 2018.
Låt oss nu anta att vi fixerar höjningen till 2,37%/år under lång tid, hur lång tid tar det innan summan fördubblats? Stig Svensson har fel i att timmar ökar och ökar om inte regelverket "stramas åt”. Varför? Därför att antalet beviljade timmar idag i snitt (inklusive jour) motsvarar i stort sett dygnet runt assistans.
Svaret på hur lång tid det tar att dubbla 294,4 kr är 30 år, = 589 kr år 2048
Eftersom befolkningen ökar dubblas kostnaden/utgifterna lite snabbare men knappast inte under 25 år, det är ett kvarts sekel.

Anmärkning Denna prognos bygger som sagt på att schablonen kompenserar för löneökningarna varje år samt att hjälp ges efter behov. I det verkliga livet vet vi att statens nota p.g.a. besparingarna minskat flera år i rad.
Dessutom växer Sveriges BNP med. Låt oss anta att BNP tillväxten häller jämna steg med notan för assistansen, 2,37 % som ett långsiktigt snitt är ingen lyckoprognos. Det är faktiskt lägre än snittet senaste 20 åren. Men nåväl, håller BNP tillväxten bara jämna steg med utgiftsökningen för PA kommer assistansens ANDEL AV BNP vara ungefär lika stor 2048 som den är idag. Hamnar tillväxten en bit över detta minskar alltså assistansen statens andel av BNP. Så varför denna alarmistiska debattartikel?
Stig Svensson har som sagt nyligen publicerat en utredning som i stora drag presenterar det regeringen vill ha, han är regeringens man". Han får helt enkelt agera språkrör åt regeringen. När väl fuskbubblan håller på att spricka gäller det att satsa hårt på ett annat propagandainstrument - KOSTNADSÖKNINGEN! Strategin blir allt tydligare vid sidan av kommunalisering:
Med lagändringar som definierar vad vi ska kunna få assistans vill regeringen tvinga fram en kraftig reduktion i antalet beviljade timmar!
Oerhört kunniga LSS och assistans experten Anna Barsk Holmbom skriver i ABH utbildnings blogg att artikeln är en obegriplig attack mot rätten att leva som andra. Det stämmer givetvis för alla som värnar reformen. Med tanke på vad Stig Svensson skrev i sin utredning är det däremot, sorgligt nog inte alls överraskande.



Avslutningsvis något mycket roligare. Jag har fått förfrågan från Assistanskoll att framöver (varannan månad) skriva krönikor för dem. Självklart har jag tackat ja.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar