I onsdags förra veckan publicerade regeringens
utredare Stig Svensson en debattartikel i DN som varnade för att notan för
personlig assistans håller på att skena och fördubblas inom en inte allt för avlägsen
framtid. Stig Svensson är personen som nyligen presenterade en utredning om
assistansmarknaden och kriminalitet. Han hävdar i debattartikeln att han hittat
exempel på brukare som åkt iväg till Portugal 60-70 dagar med upp till 10
assistenter.
Artikeln är skriven som att samtliga assistenter varit
på plats hela tiden med full lön, boende på hotell, traktamente helt finansierat
av assistansersättningen. Detta är helt oseriöst för assistanspengarna räcker
helt enkelt inte till för att täcka traktamente och uppehälle så länge för så
många assistenter under flera månader. Men
artikeln handlar egentligen inte om Portugalresorna utan att vi anses ha det
för bra med eller utan två månaders vistelse i Portugal. För att förstå
hans angrepp måste vi backa klockan några veckor och kika på vad han skrev i
sin utredning om assistansmarknaden och kriminaliteten i branschen.
Enligt Stig Svensson är huvudorsaken
till att antalet beviljade timmar (och med den kostnaden/utgifterna) stiger är
LSS grundkonstruktion som inte definierar gränser vad vi kan få assistans för. Lagens
målparagrafer § 5-7–leva som andra,
självbestämmande och goda levnadsvillkor är helt i linje med våra tankar om
självbestämmande och goda levnadsvillkor. Det
går inte att i lag definiera vad som är goda levnadsvillkor utan att rasera
lagens intentioner men det är just det Stig Svenssons syn på vår reform leder
till. Enligt Stig Svensson kommer timökningen i genomsnitt bara och
fortsätta att öka om inte vad vi kan och ska få hjälp med regleras. Det är
osanning eftersom antalet beviljade timmar i genomsnitt (inklusive jour)
motsvarar ungefär dygnet runt assistans.
Dessutom ger han sig i utredningen in på
en oseriös diskussion vad som är ”rätt antal beviljade timmar
En
annan viktig slutsats är att lagstiftaren behöver tydliggöra vilken ambition
och prioritering som ska råda för att skapa förutsägbarhet och kontroll över
kostnaden. Men också för att de som är i
behov av ersättningen ska veta vad de kan förvänta sig. Är det
genomsnittliga antalet timmar per brukare ”rätt” 1994 eller 2017 eller något av
åren där emellan eller framåt? (sid 106 i utredningen).
Detta är ett frontalangrepp mot hela idén med
personlig assistans och självbestämmande enligt lagens intentioner. Eftersom
det är individuella behov som ska styra finns inget exakt på mått på ”rätt
antal beviljade timmar i genomsnitt”.
Debattartikeln i DN måste ses som en
fortsättning på utredningens förslag. Budskapet går inte att missförstå –
regleras inte i lag vad vi kan få personlig assistans för kommer antalet
beviljade timmar bara och fortsätta att öka och därmed kommer kostnaden bara
att öka och öka. Han skriver bland annat:
Fram till år 2010 var förklaringen till kostnadsökningen att
såväl antal mottagare som antal genomsnittstimmar ökade.
Sedan år 2010 är det i stället genomsnittligt antal
assistanstimmar per person och vecka som fortsätter driva kostnaderna.
Med oförändrad lagstiftning bedömer jag att den utvecklingen
är sannolik och således innebär en fördubbling av kostnaderna framöver.
Att LSS är en rättighetslag (alla insatser)
förbises helt…
Debatten om assistansen handlar ofta att
den notan inte får stiga, trots att ALLT ANNAT i samhället faktiskt blir
dyrare. Ingen ifrågasätter att skola, sjukvård mm successivt kostar mer och
mer, av alla delar i välfärden är det bara notan för assistansen som inte får
öka. Timmarna får heller inte öka eftersom de ”driver upp” kostnaden.
Stig Svensson har rätt i att kostnaden
på lång sikt kommer att fördubblas om hjälp ska ges efter behov. Det är inget
konstigt eftersom timschablonen successivt måste höjas men det tar många, många
år. Ska schablonen täcka kostnaden för löneökningar krävs en höjning på 6-7 kr.
För att inte underskatta ökningen i framtiden sätter jag 7 kr= 2,37 % 2018.
Låt oss nu anta att vi fixerar höjningen till 2,37%/år under lång tid, hur
lång tid tar det innan summan fördubblats? Stig Svensson har fel i att timmar
ökar och ökar om inte regelverket "stramas åt”. Varför? Därför att antalet
beviljade timmar idag i snitt (inklusive jour) motsvarar i stort sett dygnet
runt assistans.
Svaret på hur lång tid det tar att
dubbla 294,4 kr är 30 år, = 589 kr år 2048
Eftersom befolkningen ökar dubblas
kostnaden/utgifterna lite snabbare men knappast inte under 25 år, det är ett
kvarts sekel.
Anmärkning Denna prognos bygger som sagt på att schablonen kompenserar för löneökningarna
varje år samt att hjälp ges efter behov. I det verkliga livet vet vi att
statens nota p.g.a. besparingarna minskat flera år i rad.
Dessutom växer Sveriges BNP med. Låt oss
anta att BNP tillväxten häller jämna steg med notan för assistansen, 2,37 % som
ett långsiktigt snitt är ingen lyckoprognos. Det är faktiskt lägre än snittet
senaste 20 åren. Men nåväl, håller BNP tillväxten bara jämna steg med
utgiftsökningen för PA kommer assistansens ANDEL AV BNP vara ungefär lika stor
2048 som den är idag. Hamnar tillväxten en bit över detta minskar alltså assistansen statens andel av BNP. Så varför
denna alarmistiska debattartikel?
Stig Svensson har som sagt nyligen
publicerat en utredning som i stora drag presenterar det regeringen vill ha,
han är regeringens man". Han får helt enkelt agera språkrör åt regeringen.
När väl fuskbubblan håller på att spricka gäller det att satsa hårt på ett
annat propagandainstrument - KOSTNADSÖKNINGEN! Strategin blir allt tydligare
vid sidan av kommunalisering:
Med lagändringar som definierar vad vi
ska kunna få assistans vill regeringen tvinga fram en kraftig reduktion i
antalet beviljade timmar!
Oerhört kunniga LSS och assistans experten
Anna Barsk Holmbom skriver i ABH utbildnings blogg att artikeln är en obegriplig attack
mot rätten att leva som andra. Det stämmer
givetvis för alla som värnar reformen. Med tanke på vad Stig Svensson skrev i
sin utredning är det däremot, sorgligt nog inte alls överraskande.
* Avslutningsvis något mycket roligare.
Jag har fått förfrågan från Assistanskoll att framöver (varannan månad) skriva
krönikor för dem. Självklart har jag tackat ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar