Den amerikanska lagen mot diskriminering ADA (Americans with disabilities act) är nu 25 år gammal

Tidigare i sommar hade det gått exakt 25 år, ett kvarts sekel sedan ADA (Americans with disabilities act), lagen mot diskriminering mot personer med funktionsvariationer trädde i kraft i USA. Det är en lag som betytt väldigt mycket för att öka tillgängligheten och minska diskrimineringen av alla amerikaner med funktionsvariationer. Först vid årsskiftet 2014/2015 blev bristande tillgänglighet juridiskt klassad som diskriminering i Sverige och då har ändå lagstiftningen stora brister som vi alla känner till.

Till skillnad från den svenska lagstiftningen har ADA en helt annan tyngd, där finns inga undantag som att företag med mindre än 10 anställda inte omfattas av lagen. Lagen inkluderar tillgänglighet i en lång rad områden, inte bara den rent fysiska tillgängligheten. Hur ser man då till att lagen efterlevs? Här i Sverige är det Diskrimineringsombudsmannen (DO) som har ansvaret. I "staterna" är däremot ansvaret uppdelat på flera olika myndigheter som övervakar att lagen efterlevs. Dessa har både mycket mer resurser till förfogande än DO och driver också diskrimineringsärenden med en helt annan intensitet (många gånger med positivt resultat) och sprider information till företag mm om vad lagen innebär.

Sammantaget kan man säga att ADA inte bara är en pappersprodukt, man tar den på stort allvar. Ett exempel som kan belysa vad jag menar är från historikern Lars Trägårdh som levt och undervisat många år i USA. Han ser en tydlig skillnad i mellan USA och Sverige hur man ser på tillgänglighetsfrågan. När man ska hålla föreläsningar i Sverige är det långt ifrån någon självklarhet att det finns t.ex. hörselslingor för personer med dålig hörsel, att kursmaterialet är tillgängligt för alla eller att det överhuvudtaget är möjligt för alla att komma in. I USA förväntas detta bara fungera, punkt slut!

En stor skillnad från Sverige är den politiska uppslutningen kring lagen. På hemmaplan tenderar de politiker som engagerar sig i funkisfrågor att politiskt luta åt vänster eller åtminstone ha sociala problem som hjärtefrågor.  Så är det inte i USA, såväl demokrater men även många republikaner stödjer ADA helhjärtat. Hur ska man då förklara att ett tillgängligt samhälle för alla är en självklarhet i ett land där den allmänna välfärden inte alls är lika utvecklad som i Sverige?  Själva har vi ju väldigt hög svansföring när det gäller välfärdspolitik och mänskliga rättigheter  samtidigt som det är mycket svårt att få till ett tillgängligt samhälle - varför är det så? Jag tror  framgångarna i USA beror på följande saker (finns säkert fler):

·       En mycket aktiv funktionshinderrörelse. I USA föddes bland annat Independent living rörelsen på 1960-talet. Redan när Adolf Ratzka kom till Sverige på 1970-talet ansåg han att det var ett helt annat "go" i funkisrörelsen i USA än i Sverige. Man var "bråkigare", mer högljudda och krävde sina rättigheter i mycket större utsträckning än i Sverige. Än idag har Adolf Ratzka i intervjuer sagt att den svenska funkisrörelsen, enligt hans syn är för tam när man ställer krav.

·  Stödet från både vänster och höger i amerikansk politik som nämndes ovan.

·  En anan syn på rättigheter än i Sverige. I USA betraktas rättigheter som absoluta vilket innebär att kostnadsfrågan för att förverkliga ADA-s intentioner hamnar i bakgrunden. Affärerna, skolorna, nationalparkerna, kurslitteratur  etcetera ska bara vara tillgängliga för alla. Att skylla på att "budgeten räcker inte till" accepteras inte.

·  Efter alla krig USA deltagit i finns det ett mycket stort antal personer som har allvarliga och livslånga krigsskador vilket leder till livslånga funktionsvariationer. Soldaterna betraktas ofta som hjältar och förväntas av allmänheten bli behandlade därefter.

Naturligtvis har ADA  inte inneburit en l "perfekt tillvaro" för alla amerikaner med funktionsvariationer. Fortfarande är överrepresentationen i fattigdom, arbetslöshet mm  stor. Jag tycker ändå USA förtjänar beröm för att man varit föregångare när det gäller tillgänglighetslagstiftningen. Hur länge dröjer det innan vår egen lagstiftning blir lika kraftfull?

Läs även följande artikel i ämnet:

Sverige ligger efter USA vad gäller tillgänglighet