Till att börja med - jag har inte haft några som
helst illusioner om att något så viktigt som hälsan hos oss med
funktionsnedsättningar var åtminstone nära samma nivå som resten av
befolkningen. Ändå blev jag bestört hur illa det verkligen är när jag läste
sammanfattningen från MFD (Myndigheten
För Delaktighet) av läget för funkisar i Sverige 2014. Enligt MFD (i mån av tid
ska jag läsa rapporten mer grundligt senare) är alltså ohälsa10(!) gånger
vanligare bland funkisar än genomsnittet i landet. Tio gånger sämre, det är
förfärligt att det är så illa i ett av
världens rikaste länder, något som tyvärr får noll uppmärksamhet i media.
Vad finns det då för viktiga orsaker, förutom de
skador och sjukdomar som orsakar de olika funktionsnedsättningarna? MFD listar
bland annat följande orsaker:
· Låg
sysselsättning/hög arbetslöshet. Av den arbetsföra befolkningen har 79 % en
sysselsättning, motsvarande siffra bland funktionsnedsatta är 55 %.
· Den
låga sysselsättningsgraden leder naturligtvis till dålig ekonomi och dålig
ekonomi brukar gå "hand i hand" med dålig hälsa.
· Det
är väl belagt att personer med funktionsnedsättningar bidrar mindre i
kulturella aktiviteter vilket orsakas av
en kombination av dålig ekonomi och bristande tillgänglighet till t.e.x. till
biografer.
· Bristande
tillgänglighet generellt bidrar till isolering från övriga samhället.
· Utbredd
oro att förlora sin personliga assistans eller annat stöd från samhället.
Hur dålig är ekonomin totalt sett bland personer med
funktionsnedsättningar? En åtminstone någorlunda god ekonomi ligger ju till till grund till så mycket annat vad gäller
livskvalitet och bra hälsa. MFD har inte
tittat närmare på det men man konstaterar att andelen med högre utbildning är
betydligt lägre än övriga befolkningen och antalet specialpedagoger i
skolorna sjunker. I ett samhälle där
utbildning blir allt viktigare för att få ett jobb får detta mycket negativa
konsekvenser.
Angående hur själva privatekonomimin för funkisar
ser ut publicerade FUB tidigare i år en rapport med titeln Fångad i fattigdom som målar upp en dyster bild. Rapporten avser i
första hand FUB-s medlemmar men ger ändå en fingervisning av hur det ser ut i
övrigt. De flesta av FUB-s medlemmar har mycket dålig ekonomi, en del lever
t.o.m. under existensminimum. Orsakerna är bland annat följande:
· Aktivitetsersättningen/
sjukersättningen är mycket låg.
· Eftersom
arbetslösheten är mycket hög har de flesta inte fått någon nytta av
jobbskatteavdragen som den förra regeringen införde. Resultatet blir att man i
förhållande till inkomsten betalar mycket hög skatt, betydligt högre än
pensionärer.
· Hyran
för LSS boenden har generellt höjts kraftigt samtidigt som taket för
bostadstillägget (5000 kr/månad) inte höjts.
Långt ifrån alla med funktionsnedsättning är
beviljad någon av LSS 10 hjälp och stödinsatser men den dåliga hälsan är ett
generellt och mycket allvarligt problem för flertalet invånare i Sverige med
funktionsnedsättningar. Med MFD - s
rapport som grund finns det mycket som
samhället kan och måste göra för att förbättra situationen. Förutom att värna
intentionerna med LSS, i verklig handling, inte bara prat finns en mängd
åtgärder av olika slag som måste vidtas, t.ex:
Mycket bättre
ekonomiskt stöd till alla med mycket magra inkomster, ökad tillgänglighet, mer
resurser i skolorna till barn med extrastöd p g a funktionsnedsättningar.
diverse olika förebyggande insatser inom sjukvården och Rehabilitering mm.
Naturligtvis måste det generellt också många fler
mer personer med funktionsnedsättningar få jobb. Det behövs rimligen en rad
olika åtgärder. Bland de förslag som handikapprörelsen driver själva tror jag
de s.k. Flexjobben skulle få en mycket positiv effekt om de blir verklighet.
Personlig assistans har också en viktig roll att fylla.
Men när politikerna pratar om den s.k. arbetslinjen är det mycket viktigt och
komma ihåg att många i vårt land faktiskt inte kan eller orkar jobba p g a
funktionsnedsättningen eller sjukdom
och ingen person ska p g a det känna sig
utpekad eller bli anklagad för att vara en belastning för samhället. Och
ingen person med funktionsnedsättningar eller sjukdomar ska behöva vara
utfattig heller p g a funktionsnedsättningen. Det som FUB beskriver i sin rapport är inte värdigt ett välfärdssamhälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar