Viktiga orsaker till att ohälsan är så stor hos personer med funktionsnedsättningar.

Till att börja med - jag har inte haft några som helst illusioner om att något så viktigt som hälsan hos oss med funktionsnedsättningar var åtminstone nära samma nivå som resten av befolkningen. Ändå blev jag bestört hur illa det verkligen är när jag läste sammanfattningen från  MFD (Myndigheten För Delaktighet) av läget för funkisar i Sverige 2014. Enligt MFD (i mån av tid ska jag läsa rapporten mer grundligt senare) är alltså ohälsa10(!) gånger vanligare bland funkisar än genomsnittet i landet. Tio gånger sämre, det är förfärligt att det är så illa  i ett av världens rikaste länder, något som tyvärr får noll uppmärksamhet i media.

Vad finns det då för viktiga orsaker, förutom de skador och sjukdomar som orsakar de olika funktionsnedsättningarna? MFD listar bland annat följande orsaker:

·   Låg sysselsättning/hög arbetslöshet. Av den arbetsföra befolkningen har 79 % en sysselsättning, motsvarande siffra bland funktionsnedsatta är 55 %.

·  Den låga sysselsättningsgraden leder naturligtvis till dålig ekonomi och dålig ekonomi brukar gå "hand i hand" med dålig hälsa.

·   Det är väl belagt att personer med funktionsnedsättningar bidrar mindre i kulturella aktiviteter vilket  orsakas av en kombination av dålig ekonomi och bristande tillgänglighet till t.e.x. till biografer.

·  Bristande tillgänglighet generellt bidrar till isolering från övriga samhället.

·  Utbredd oro att förlora sin personliga assistans eller annat stöd från samhället.

Hur dålig är ekonomin totalt sett bland personer med funktionsnedsättningar? En åtminstone någorlunda god ekonomi ligger ju till till grund till så mycket annat vad gäller livskvalitet och bra hälsa. MFD har inte tittat närmare på det men man konstaterar att andelen med högre utbildning är betydligt lägre än övriga befolkningen och antalet specialpedagoger i skolorna sjunker. I ett samhälle  där utbildning blir allt viktigare för att få ett jobb får detta mycket negativa konsekvenser.

Angående hur själva privatekonomimin för funkisar ser ut publicerade FUB tidigare i år en rapport med titeln Fångad i fattigdom som målar upp en dyster bild. Rapporten avser i första hand FUB-s medlemmar men ger ändå en fingervisning av hur det ser ut i övrigt. De flesta av FUB-s medlemmar har mycket dålig ekonomi, en del lever t.o.m. under existensminimum. Orsakerna är bland annat följande:

·  Aktivitetsersättningen/ sjukersättningen är mycket låg.

·  Eftersom arbetslösheten är mycket hög har de flesta inte fått någon nytta av jobbskatteavdragen som den förra regeringen införde. Resultatet blir att man i förhållande till inkomsten betalar mycket hög skatt, betydligt högre än pensionärer.

·  Hyran för LSS boenden har generellt höjts kraftigt samtidigt som taket för bostadstillägget (5000 kr/månad) inte höjts.

MFD-s rapport

Långt ifrån alla med funktionsnedsättning är beviljad någon av LSS 10 hjälp och stödinsatser men den dåliga hälsan är ett generellt och mycket allvarligt problem för flertalet invånare i Sverige med funktionsnedsättningar. Med MFD - s rapport som grund finns det  mycket som samhället kan och måste göra för att förbättra situationen. Förutom att värna intentionerna med LSS, i verklig handling, inte bara prat finns en mängd åtgärder av olika slag som måste vidtas, t.ex:

 Mycket bättre ekonomiskt stöd till alla med mycket magra inkomster, ökad tillgänglighet, mer resurser i skolorna till barn med extrastöd p g a funktionsnedsättningar. diverse olika förebyggande insatser inom sjukvården och Rehabilitering mm.

Naturligtvis måste det generellt också många fler mer personer med funktionsnedsättningar få jobb. Det behövs rimligen en rad olika åtgärder. Bland de förslag som handikapprörelsen driver själva tror jag de s.k. Flexjobben skulle få en mycket positiv effekt om de blir verklighet. Personlig assistans har också en viktig roll att fylla.

Men när politikerna pratar om den  s.k. arbetslinjen är det mycket viktigt och komma ihåg att många i vårt land faktiskt inte kan eller orkar jobba p g a funktionsnedsättningen  eller sjukdom och ingen person ska p g a det känna sig utpekad eller bli anklagad för att vara en belastning för samhället. Och ingen person med funktionsnedsättningar eller sjukdomar ska behöva vara utfattig heller p g a funktionsnedsättningen. Det som  FUB beskriver i sin rapport  är inte värdigt ett välfärdssamhälle.