fredag 5 december 2014

Skilda sett att räkna på hur mycket olika helt eller delvis skattefinansierade verksamheter egentligen kostar.



Fortfarande år 2014 ser man en klar skillnad på argumenten när kostnaden för olika skattefinansierade verksamheter (helt eller delvis)  debatteras. ROT (Reparation. Ombyggnad och Tillbyggnad)och RUT (Rengöring, Underhåll och Tvätt) avdragen samt ränteavdragen för bostadslån kontra personlig assistans är tydliga (och tyvärr deprimerande) exempel på detta.

Jag tar inte ställning till om dessa olika avdrag ska vara kvar eller inte  - det är inte min eller  funkisrörelsens uppgift. Däremot är det mycket intressant, högst relevant och granska hur argumenten skiljer sig åt när kostnaden debatteras jämfört med LSS i allmänhet och personlig assistans i synnerhet. Även att jämföra kostnaden (brutto) är intressant.


Om vi börjar med att jämföra bruttokostnaden för ROT, RUT och ränteavdragen  och  jämför det med personlig assistans (övriga LSS insatser finansieras ju av kommunerna)  betalade staten 2013 ut 32 miljarder kr till alla villaägare och bostadsrättsägare  som gjorde s.k. ränteavdrag. Enligt tidningen affärsvärlden kostade ROT OCH RUT tillsammans 20 miljarder kr år 2011. Totalsumman överstiger därmed 50 miljarder kr/år.



Som jämförelse betalde Försäkringskassan ut 22 miljarder i assistansersättning år 2013.

Argumenten mot ROT och RUT handlar om att det anses vara skattefinansierad hjälp åt rika, att pengarna gör bättre nytta  i sjukvården, skolan etcetera. Staten ska inte subventionera "pigjobb" (RUT) eller med skattemedel stödja vissa sektorer (ROT). På andra sidan hävdar man att avdragen gör en svart sektor vit - de bidrar till både jobb och ökade skatteintäkter. Såväl ROT och RUT är därmed självfinansierade.  Det stämmer säkert att det skapas en hel del jobb, nya företag och det är positivt så klart.




Jämför då med hur det brukar låta när kostnaden för personlig assistans debatteras.  Då talar man enbart om en "kostnadsexplosion som måste hejdas". Kriminaliteten florerar och man talar alltid om bruttokostnaden, aldrig ett ord om reformen skapat många arbetstillfällen och nya företag -  totalt ca 80 000 arbetstillfällen inom personlig assistans och ca 100 000 inom alla LSS verksamheter.

Lägg därtill att det är välkänt att det fuskas med ROT och RUT men var finns debatten kring det kontra fuskdebatten inom personlig assistans? Här är en intressant länk:
 



Nära kopplat till den ensidiga bilden av hur dyr reformen är grund synen på  lagen vilket inkluderar merparten av politikerna. LSS är en rättighetslag men man talar sällan om personlig assistans som en rättighet, det är en "fin förmån" som vi ska värna om. Maria Larsson, ansvarig för våra frågor i den förra regeringen  upprepade det här gång på gång och jag har själv hört samma sak upprepas i seminarier jag deltagit i med riksdagspolitiker.

Så frågan blir - vad är det för mörka krafter som verkar i samhället? Vad har vi egentligen för samhälle där det tycks vara oproblematiskt och även lönsamt för staten  att betala ut skattepengar till personer som, trots allt har det ganska bra ställt även utan dessa avdrag? Samtidigt som man oroar sig över kostnaden för en reform som är direkt avgörande för om vi ska lunna leva ett självständigt liv? Om vi har råd att betala ut totalt över 50 miljarder kr/år i dessa avdrag måste Sverige som av FN anses vara en av världens bäst fungerande stater ha råd att ge oss med stora funktionsnedsättningar ett värdigt liv...


*Nyval 22 mars. Det är  tid att alla inblande nu  lägger skuldfrågan till krisen åt sidan och koncenterar sig på framtiden och det bästa för vårt land. För en politiskt intresserad person som jag själv blir det blir det hur som helst en spännande vinter.




 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar