Lagrådsremiss för Stärkt personlig assistans är klar

 Lagrådsremissen för att genomföra förslagen till utredningen Stärkt personlig assistans är klar nu. Observera att förslagen inte är klubbade i Riksdagen men de beräknas träda i kraft 1 januari 2023.

Syftet med ändringarna är att underlätta att bli beviljad personlig assistans för barn och personer med psykiska funktionsnedsättningar som riskerar att skada sig själv eller andra.

Förändringarna i lagstiftningen kommer göras genom ändringar i både Socialförsäkringsbalken kapitel 51 och LSS § 9a – de grundläggande behoven. Barns rätt till assistans ska stärkas genom att ett antal ganska krångliga formuleringar men det viktigaste är:

Föräldraansvaret ska smalnas av och vid behovsbedömningen ska det bortses från normalt föräldraansvar enligt Föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling mm

Avsmalningen görs genom att ett schablonavdrag som föreslås lyda så här:

Detta ska göras genom schablon-avdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov enligt 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Föräldra-avdrag ska fastställas med hänsyn till barnets ålder och göras dels från grundläggande behov, dels från andra personliga behov.

 

Sen listas en rad situationer (sid 6) där inget avdrag ska göras. Dit hör t.ex:

Andning, åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp med andning ska kunna ges, måltider i form av sondmatning, åtgärder som är direkt nöd-vändiga för förberedelse och efter-arbete i samband med sådana måltider grundläggande behov från och med den månad då barnet fyller 12 år, andra personliga behov före den månad då barnet fyller ett år.

I LSS § 9 a stryks det grundläggande behovet ingående kunskap om assistansanvändaren och ersätts (sid 7) av:

stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktions-nedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

 

Genomförs förslagen – vilket allt tyder på kommer det att finnas sex grundläggande behov. Förutom ovan nämnda:

Andning, av/påklädning, personlig hygien, måltider, kommunikation

I utredningen förslag fanns ett förslag om att införa ett sjunde grundläggande behov

"Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör allvarlig risk för liv eller hälsa".

Det är struket och ska istället behandlas i en lagrådsremiss till som ska presenteras i maj.

 

Min bedömning. Bra steg i rätt riktning utifrån de ambitioner direktiven till utredningen hade (åtminstone 1800 personer beräknas få personlig assistans) men är givetvis långt ifrån tillräckligt. Utredningen syftade emellertid aldrig till att gå till botten med de fundamentala problemen assistansreformen har Det finns således flera skäl att det behövs mycket mer.

 

Först och främst görs inget åt det mest centrala problemet - uppstyckningen av hur hjälp/stödbehoven bedöms. Minut och sekundräknandet fortsätter därmed. Förslaget hjälper vidare framförallt barn och personer med psykiska funktionsnedsättningar - många personer som förlorat assistansersättningen har ingen nytta av detta – i synnerhet inte de med fysiska funktionsnedsättningar

 

Den snåla schablonen som får alldeles för lite uppmärksamhet från vår sida. Ingick visserligen inte i utredningen Stärkt personlig assistans heller men spelar ingen roll. Jag kommer att fortsätta tjata också om schablonen tills det blir en förändring. Den provocerande dåliga höjningen är ännu mer angelägen att bemöta nu när inflationen stiger och med det krav på större löneökningar för att kompensera löntagarna. Det gäller BÅDE vi som är beviljade personlig assistans och de personer som omfattas av regeringens nya åtgärder. Detta måste vi med kraft påpeka och med ”vi” manar jag hela funktionsrättsrörelsen.

 

Så har vi schablonavdraget för föräldrar. Alla vet säkert att jag genast blir skeptisk när schabloner blir aktuella. Jag anser att man frångår den viktiga principen om individuella behov – i praktiken ett medel för att håla ner antalet beviljade timmar. Ändå är det kanske som RBU-s ordförande Johan Klinthammar skrev för Assistanskoll nyligen:

 Med Försäkringskassans iver att avslå så är en schablon över föräldraansvaret kanske den enda vägen att gå.

 Största som hänt i LSS sedan reformen kom till hävdar Lena Hallengren. Nej, det är det inte. Den största förbättringen kom 2001 när 65 årsgränsen för att kunna behålla assistansen även efter 65 årsdagen slopades. Fortfarande kan vi inte bli beviljade personlig assistans efter 65 årsdagen.

Enligt lagrådsremissen ska regeringen tillföra 3,3 miljarder kr för att finansiera väntade utgiftsökningar (sidan 54) – här tycker jag ingen på allvar kommenterat den summan – vi har nöjt oss med och konstatera att det är steg i rätt riktning utan att granskning och den summan verkligen räcker? Visst, 3,3 miljarder kr är en stor summa pengar men är det tillräckligt? Personerna som berörs har stora behov. Dygnet runt assistans för en person, utan dubbelassistans kostar - brutto ungefär 2 miljoner kr per/år. Ska alla behov täckas för ca 1800 personer krävs förmodligen åtminstone 3,5 miljarder kr utifrån dagens schablonnivå.

 

Och mycket viktigt, enligt lagrådsremissen, summan 3,3 miljarder kr grundar sig på schablonersättningen 2020 (sid 54). Reformen väntas få fullt genomslag först femte året och då har vi hunnit fram till år  2027. Det finns all anledning att dels granska hur stort schablonavdraget för föräldrar kommer bli med hänvisning till barnets ålder (sid 5) och dels att vi räknar själva på om den anslagna summan verkligen räcker. Själv tvivlar jag, tyvärr men vi får se hur mycket pengar regeringen tänker tillföra vid nästa lagrådsremiss som kommer att handla om det tidigare nämnda sjunde grundläggande behovet.

 

* Jag är i grunden en optimistisk person och ser det här som ett steg i rätt riktning. Väl medveten om att mycket återstår. Jag står fast vid att vi behöver en helt ny LSS lag. Ännu en gång:

 

Ingen politiker är seriös med att återupprätta assistansreformens i utan att ändra behovsbedömningarna innan ett förstatligande sker somt ser till att vi får en anständig årlig höjning av schablonen (319 kr/timme 2022).