Dags att slopa begreppet leva som andra i reformerad LSS lag?

Alla vill vi återupprätta LSS lagens verkliga intentioner med det menar vi vanligtvis att vi ska tillbaka till hur läget var före de stora försämringarna inleddes 2007-2009. Däremot är det många gånger inte lika klart hur vi vill lagstiftningen ska ändras så att framtida angrepp åtminstone blir väldigt svåra att genomföra. En central paragraf i målsättningen med lagen är paragraf 5 som talar om att leva som andra. Mer konkret står det så här:

Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra

LSS § 5

För egen del är det inte det allt annat än oklart vad Bengt Westerberg ville uppnå med denna paragraf. Vi ska med hjälp av assistansen eller annan LSS insats ska kunna göra allt det som alla andra tar för givet – inkluderar allt från att bo i eget hem, till att bilda familj, studera resa, göra spontana utflykter, träffa kompisar på stan eller bara ta en promenad i skogen – allt utifrån hur vi vill leva våra liv, utan att myndighetspersoner lägger sig i vad som är ”rimligt”. Paragraf 6 går vidare med självbestämmande och paragraf 7 talar om goda levnadsvillkor.

Tittar vi vidare vad som står i propositionen till LSS lagen kan vi bland annat läsa följande (sid 45-46):

Målet för insatserna enligt den nya lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall vara att främja människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhällslivet. Verksamheten skall enligt lagen vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.

Den nya lagen skall innehålla bestämmelser om särskilt stöd och särskild service som personer som ingår i lagens personkrets behöver utöver vad de får enligt annan lag. Den nya lagen skall inte innebära någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt andra lagar.

I det 364 sidor långa dokumentet finns också bland mycket annat beskrivningar varför lagen behövs men det framgår också tydligt att kommunerna haft en negativ attityd i remissutlåtande som ser LSS lagen som oförenlig med det kommunala självstyret.

Vad Bengt Westerberg ville uppnå med att leva som andra är inte det minsta konstigt och förstå om man har en positiv syn på lagen men det har aldrig kommunerna på en generell nivå aldrig haft och kommer troligen aldrig att få heller. Det tyngsta skälet till motståndet är egentligen inte det kommunala självstyret i sig utan att maktbalansen ändras till kommunernas nackdel och då åberopas den heliga kon kommunalt självstyre. Därför har kommunerna inte fullt ut accepterat begreppen att leva som andra, självbestämmande och goda levnadsvillkor och ständigt klagat på ”otydlighet”.

När sen assistansreformen blev dyrare än beräknat spred sig samma tankegångar hos en rad aktörer i staten – politiker, Försäkringskassan, diverse andra tjänstemän och inflytelserika proffstyckare. Vad menas med att ”leva som andra”? Ifrågasättandet handlar egentligen bara om att alla dessa aktörer tycker att lagens ambitioner är för höga, vi ”har det för bra…

Det går inte och komma ifrån att har man en negativ inställning till vår rättighetslag lämnar begreppet leva som andra utrymme för mycket tolkning, oavsett vad som föreskrivs i propositionen 1993 och den färdiga lagen. Hade Bengt Westerberg vetat hur det skulle bli ifrågasatt hade han troligen valt en annan formulering.I besparingarnas tidevarv när det är fult att ”kosta pengar” har jag dragit slutsatsen att ”leva som andra” inte är en bra formulering om intentionerna ska säkras. Frågan är då vad som ska stå där istället? 

Mitt svar är återigen att vi tittar på de allmänna kommentarerna till artikel 19. Här finns all nödvändig information vad som avses med att leva självständigt och full inkludering i samhället och att det inkluderar alla former av funktionsvariationer. Ingen kan nekas rätt till ett självständigt liv pga. ”fel” diagnos.  Det är de definitionerna som nyckelparagraferna i återupprättad LSS lag måste byggas kring. Några exempel:

Independent living/living independently means that individuals with disabilities are provided with all necessary means to enable them to exercise choice and control over their lives and make all decisions concerning their live (sid 4)

Fri övers. Leva självständigt avses att personer med funktionsnedsättningar ges tillgång till nödvändig hjälp som gör det möjligt att utöva val och kontroll över deras liv och ta/fatta alla beslut som angår deras liv.

Personal autonomy and self-determination are fundamental to independent living, including access to transport, information, communication and personal assistance, place of residence, daily routine, habits, decent employment, personal relationships, clothing, nutrition, hygiene and health care, religious activities, cultural activities and sexual and reproductive rights.

Fri översättning. Personlig autonomi och självbestämmande är fundamentalt för ett självständigt liv. Det inkluderar tillgång till transporter, information, kommunikation, personlig assistans, val av bostad, dagliga rutiner, vanor, hygglig/anständig sysselsättning, personliga relationer, klädval, hygien och hälsovård, dagliga religiösa och kulturella aktiviteter, sexuella rättigheter och reproduktion (d v s skaffa barn)

Som framgår ovan är det självbestämmande, rätten att själv kunna styra sitt liv som är det centrala. Därför måste rätten till självbestämmande få en starkare ställning än vad som är fallet i den nuvarande lagtexten. Här måste också framgå att rätten till självbestämmande även omfattar personer som har svårt att föra sin talan själv (den rättigheten garanterar artikel 19 i de allmänna kommentarerna) och personer med behov av övervakande karaktär t.ex. andningsproblematik.

I paragrafen om goda levnadsvillkor måste det mycket tydligt framgå att goda levnadsvillkor är omöjligt att uppnå utan rätten till självbestämmande och god privatekonomi. Artikel 19 är tydlig att fattigdom och ett självständigt liv är oförenliga.

Andra saker som 65 årsgränsen, Funktionsrättskonventionens juridiska status mm har jag skrivit om många gånger tidigare men det finns säkert anledning att återkomma till det fler gånger framöver.