Kunskap är makt och måste användas på bästa sätt för att försvara våra rättigheter

När det gäller måltider kan det varken av lagtext eller förarbeten utläsas att det ska finnas ett krav på att den enskilde ska ha behov av hjälp med att äta. Om detta hade varit lagstiftarens avsikt hade detta givetvis angetts i lagtexten

Dom målnummer 5321-07 i Regeringsrätten 2009 om grundläggande behov

För över 5000 år sedan uppfanns skriften i det som nu är Irak, den första kulturen med ett skriftspråk hade skapats. Skriften har allt sedan dess haft en direkt avgörande roll när fungerande statsapparater skapats runt om i världen. Skriften förmedlar kunskap i olika former, därmed är den en källa till makt. 

Länge var läs och skrivkunnigheten historien mycket låg hos den stora befolkningsmajoriteten. Den härskande klassen fick därmed ett enormt maktövertag som givetvis utnyttjades för egna syften.

I dagens demokratiska samhällen är analfabetismen så gott som utrotad vilket inneburit att maktbalansen har utjämnats.  mellan de som styr och det som för länge sedan kallades allmogen i Sverige, idag ofta benämnt medelsvensson. 

Demokratin är dock inget hundraprocentigt skydd för att makthavarna, statens företrädare använder det skrivna ordet för att försämra villkoren för utsatta grupper, det är förfallet för vår rättighetslag, LSS ett tydligt exempel på. I LSS i allmänhet och assistansreformen i synnerhet har det skrivna ordet, i det fallet i form av en lagtext och dess förarbeten (som statligt anställda jurister vänt ut och in på) använts för att montera ner en fantastisk reform.

Själv anser jag att vi varit ganska dåliga på att bemöta det som faktiskt står i de prejudicerande domarna, FK-s och kommunernas tillämpningar och hur illa det rimmar med lagtexten. Ofta stannar det med att Sverige bryter mot lagen, Funktionsrättskonventionen etcetera. Närmare analyser hur de bryter mot lagen är det sämre ställt med. Låt oss därför titta lite på den mest centrala restriktiva domen i HFD (då kallad Regeringsrätten) angående assistansen. Domen från 2009 som inskränkte de grundläggande behoven generellt.

Utan att gräva allt för djupt i domen och Försäkringskassans tillämpning är det lätt att konstatera följande:

·  Funktionsrättskonventionen artikel 19 som handlar om personlig assistans nämns inte, ja inte konventionen överhuvudtaget. I konventionen finns inget stöd alls för att dela upp grundläggande behov i ”integritetsnära” och ”inte integritetsnära ”behov”. Ja, det står ingenting om grundläggande behov överhuvudtaget.

·   Ingenting nämns om de centrala målparagraferna i LSS  § 5 -7, d v s leva som andra, självbestämmande och goda levnadsvillkor. Istället läggs allt fokus på LSS § 9a – de grundläggande behoven.

·  Där står emellertid ingenstans att toalettbesök ska delas upp i ”aktiv och passiv tid”.

·  Där står ingenstans att ta på ytterkläder inte är ett grundläggande behov

De två första punkterna, handlar enligt mig om grova försummelser/ brist på förståelse om vad personlig assistans syftet med personlig assistans är. De två andra punkterna är ”tolkningar” från FK om vad som är integritetsnära behov som det egentligen inte finns uttalat stöd för i domen. Det fortsätter likadant med de andra domarna om assistans 2012, 2015 och 2017. Domen 2012 t.ex. handlar om en person som behövde mycket assistans bland annat för massage p.g.a. en muskelsjukdom, d v s egenvård. HFD ansåg att massagen inte var ett grundläggande behov (inte ”integritetskänsligt” med hänvisning till domen 2009). FK tolkade detta fyra år senare (!) som att ingen egenvård ska betraktas som ett grundläggande behov. I domen står emellertid inget att ingen egenvård ska beviljas som ett grundläggande behov, det är FK-s mycket snäva tolkning av ett fall som bara berör en person!

Hur ska vi då använda kunskapen om vad som är LSS verkliga syften och alla brister i domarna, FK och många kommuners tillämpningar i förhållande till de verkliga intentionerna, Funktionsrättskonventionen etcetera? Naturligtvis med det vanliga opinionsarbetet och belysa de fruktansvärda konsekvenserna. Men det krävs mer än så. Hur tråkigt det än låter måste vi använda oss av juridiken mycket mer. Driva fall i domstol och ifrågasätta hela legitimiteten i domarna och tillämpningen som så uppenbart inte har något gemensamt med vare sig LSS intentioner, Funktionsrättskonventionen eller statens officiella mål med funktionsrättspolitiken. Varför är kunskapen om funktionsrättskonventionen så låg hos domarna i Förvaltningsdomstolarna, ett missförhållande FUB uppmärksammade för något år sedan?

*  Några tips för hur man ska sätta sig i in lagen för alla som vill förstå hur lagen har monterats ner, För ”nybörjare” rekommenderar jag att börja med Harald Strands LSS skola. Den går igenom samtliga 10 insatser visar vad som är de verkliga syftena med lagen och går även igenom Funktionsrättskonventionen. Sen kan man gå vidare med själva lagtexten LSS och efter det Socialförsäkringsbalken kapitel 51 som närmare reglerar assistansersättningen och Funktionsrättskonventionen CRPD. Först efter det tycker jag det är dags att läsa domarna som urholkat assistansreformen och om hen orkar övriga LSS insatser. Vill du gå ännu djupare kan man läsa lagens förarbeten men det är en mycket omfattande text och ärligt talat har jag inte orkat läsa allt själv.

Harald Strands LSS skola