Mycket stora försämringar av färdtjänsten i Stockholm

Varje kommun ansvarar, såvitt gäller kommuninvånarna, för att färdtjänst av god kvalitet anordnas inom kommunen och, om det finns särskilda skäl, mellan kommunen och en annan kommun.
En kommun får för sina kommuninvånare anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner.

Färdtjänstlagen § 3

I våras kom rapporter från Stockholms län att ett litet antal personer (10 st.) gjort extremt många färdtjänstresor/rullstolstaxi. Under en 16 månader perioden 1 januari 2017-30 april 2018 låg antalet resor enligt DN för denna lilla grupp på 2987 upp till 7522 resor. Notan för Stockholms län uppgår enligt DN till 20 miljoner kr.

Måste själv medge att det handlar om extremt många resor. Även den person som gjort minst resor hamnar på ett snitt för samtliga 485 dagar på drygt 6 resor på dag. Det är väldigt mycket som genomsnitt. Den som gjort flest resor har i genomsnitt gjort 15,5 resor/dag. Ärligt talat begriper jag inte hur man ens hinner med att göra så många resor, oavsett längd. Ett dygn har trots allt bara 24 timmar och alla människor behöver ju sova med. Brottslig verksamhet har emellertid inte kunnat styrkas när landstinget fingranskade resorna.

Nu har Stockholms län tagit till storsläggan och infört drastiska begränsningar i hur mycket länets invånare får åka med färdtjänst/rullstolstaxi. Från och med 1 januari 2019 är gränsen satt till 500 resor/år =1,4 resor/dag. Enkel huvudräkning visar att denna gräns är alldeles för låg om hen jobbar, har daglig verksamhet, gör många resor kopplade till politiska förtroende uppdrag med mera med mera. I vanlig kollektivtrafik finns veterligen inga begräsningar hur många resor vi får göra. Har det förekommit missbruk så ska de fallen givetvis granskas och i så fall åtgärder vidtas mot berörda personer. 

Istället väljer Stockholms län att göra det enkelt – stora försämringar för alla. Jag fick genast känslan att dessa 10 personer enbart används som en ursäkt för stora generella besparingar. Logiken är densamma som när regeringen vill spara på assistansen. Ett litet antal fuskar. Äntligen har vi en förevändning för att spara pengar – det fuskas för mycket.

Nya uppgifter från Sveriges Radio bekräftar att det egentligen inte handlar om den lilla gruppen på 10 personer som DN rapporterat om utan krassa ekonomiska skäl där resurser ska omfördelas till ”vanliga” färdtjänstresor och att hen ska kunna söka om fler resor om det behövs för ett aktivt liv. Hur många extraresor det kan bli framgår inte och inte hur svårt det kommer bli att komma igenom nålsögat. Oavsett finns inga begränsningar i vanlig kollektivtrafik.

Mer uppgifter från Sveriges Radio

Jag har läst igenom färdtjänstlagen och hittar inte något stöd alls för att en kommun eller landsting har rätt att införa den här sortens begränsning. Stockholm hänvisar säkert till vårt eviga problem kommunalt självstyre, men det håller inte. Enligt mig bryter den nya regeln mot en lång rad lagar och principer:

• ·       Finns inget stöd i färdtjänstlagen

·  Bryter mot den viktiga juridiska principen gynnande besluts negativa rättskraft, d.v.s. en beviljad hjälp eller stödinsats får inte försämras om det inte skett stora förändringar i hjälpbehovet.

·  Det bryter mot åtskilliga artiklar i Funktionsrättskonventionen. Bland annat artikel 20 (personlig rörlighet), artikel 21 (yttrandefrihet – ingen självklar möjlighet längre att delta i demonstrationer och politiska möten)

·    Det bryter mot den viktiga principen i Funktionsrättskonventionen som säger att uppnådda rättigheter får inte försämras.

·   Det bryter mot regeringsformen kap 2 (opinionsfriheter – bland annat demonstrationsfrihet det inte är givet att hen kan delta p.g.a. de nya reglerna)

·  Det bryter mot Regeringsformen § 1, 2 st.:

Den offentliga makten utövas under lagarna.

·  Finns inte juridiskt stöd någonstans för att det kommunala självstyret eventuellt skulle ge kommunerna rätt att införa så drastiska begränsningar för alla. Inte att självstyret är överordnat olika konventioner heller.

Hoppas verkligen det blir stora protester i Stockholm, det här ska vi inte acceptera. Samtidigt hoppas jag att mot argumenten från var sida inte stannar på det känslomässiga planet. Vi måste utifrån bland annat det jag räknade upp ovan hänvisa till varför det är diskriminering och kräva svar från ansvariga politiker var det finns lagligt stöd! Och om det är nödvändigt ta hjälp av jurister.

Jag är lyckligt lottad med att ha egen bil och är därför inte beroende av färdtjänsten. Mina tankar går till alla de stockholmare som är helt beroende av färdtjänsten/rullstolstaxi för att inte bli isolerade i sina hem och nekade sin demokratiska rätt att fritt röra sig i samhället.

Namninsamling från Unga Rörelsehindrade och DHR

* Det sägs att kommunerna har dåligt med pengar. En standardförklaring till att det ständigt sparas på olika LSS insatser. Detta, trots att behoven ska avgöra, inte kommunernas eller statens ekonomi. Fast stämmer det verkligen? En del kommuner har mycket dålig ekonomi, svar ja. Ser man till de ekonomiska resurserna hos samarbetsorganisationen SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) råder det knappast brist på pengar. Nyligen berättade SVT-s Rapport att SKL planerar att bygga ett nytt huvudkontor i centrala Stockholm för den nätta summan 2 miljarder kr.

För att sätta summan i perspektiv, 2 miljarder kr motsvarar nästan 30 % av hela Jönköpings kommuns årsbudget. Det skulle ge dygnet runt assistans i ett år för emot 1000 personer. Nog finns det pengar i SKL. Få saker retar mig så mycket som när den offentliga sektorn spenderar fantasisummor på skrytprojekt och samtidigt sparar pengar på personer som behöver hjälp från samhället. De handlar inta bara om oss – pensionärer, långtidssjukskrivna, skolan, sjukvården etcetera.

Det må vara hänt att SKL behöver nya lokaler men ingenting säger att det måste vara på de flashigaste adresserna i huvudstaden.

Nytt superdyrt huvudkontor för SKL