Hur länge dröjer det innan vi får en regering som kan ta tag i återupprätta assistansreformens och LSS intentioner?

Som väntat fick vi vad statsvetare och ledarskribenter benämner en ”svår parlamentarisk situation” efter riksdagsvalet. Själv kallar jag läget mycket stökigt och potentiellt farlig beroende på hur stort inflytande SD får och vad Jimmie Åkesson kräver för att stödja en möjlig borgerlig regering. SD uppmärksammas mest för sitt hårdföra motstånd mot invandring och i synnerhet flyktinginvandring men har en mycket bakåtsträvande agenda när det gäller t.ex. jämställdhet. Partiet delar också den internationella högerpopulismen/högernationalismens starka misstänksamhet mot fri media med mera. – en fri media är en grundbult i ett demokratiskt samhälle.

 Vänsterblocket och Allianskvartetten var inte i närheten av att nå minst 50 %, SD gick som väntat framåt. Om inte annat för att visa att det i riksdagen finns en högermajoritet röstade Alliansen med stöd av SD bort regeringen, vilket lett till att Stefan Löfven nu leder en övergångsregering. Hur lång tid tar det innan vi får en riktig regering igen? Tyvärr tror jag det kan dröja ett bra tag, i värsta fall får vi ett extraval med ännu mer förseningar vilket förhindrar att ta hand om allvarliga problem i samhället och för oss är givetvis det allra viktigaste att assistansreformens och LSS intentioner återupprättas.

Under förmiddagen höll Stefan Löfven en presskonferens och efter vad som framkom där finns ingenting som talar för att vi får en ny regering i en nära framtid. Statsministern talade om ett ”svårt läge och komplexa förhandlingar”. Att bilda en regering kommer ta tid och det måste det få göra.

Enligt Regeringsformen (RF) har en övergångsregering på papperet samma befogenheter som en riktig regering med ett viktigt undantag – statsministern kan inte utlysa extraval. I praktiken förväntas emellertid en övergångsregering att ligga lågt och bara sköta det löpande arbetet så att statsapparaten fungerar. Följden för oss blir därmed att ingenting kommer att hända så länge vi inte har en ny regering och det kan, som sagt dröja lång tid.

Även om vi bortser från alla låsningar som finns mellan det röd-gröna laget och Alliansen samt splittringen i Alliansen i relationen med SD finns det också en stor brist i regeringsformen – det finns nämligen ingen gräns för hur lång tid en regeringsbildning får ta innan extraval utlöses. Det finns alltså ingen tidspress på vare sig Stefan Löfven eller Ulf Kristersson med hans Alliansvänner att få till en lösning så vi får en ny regering. I teorin kan vi ha en övergångsregering fram till nästa ordinarie val (finns inget i regeringsformen som förbjuder det) även om det självklart är osannolikt. I det nuvarande läget är det bara talmannen som kan utlysa nyval men det kan ske först efter att riksdagen röstat nej till fyra förslag på statsminister från talmannen. Hittills har vi inte haft en enda omröstning om ny statsminister – Ulf Kristersson slängde i sitt första försök in handduken innan det blev omröstning.¨

Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas inom samma tid.

RF kap 6 § 5

Runt om i landet lider tusentals personer, både assistansberättigade när samhället dragit undan eller nekat rätten till goda levnadsvillkor. Till det kommer alla som nekas assistansersättning vid ansökan eller förlorat sin ledsagning. Utifrån det som läckt ut från LSS utredningen måste den hamna i papperskorgen men det är inte till mycket hjälp för alla som förlorat rätten till självbestämmande och goda levnadsvillkor. Och lika viktigt, vi kommer aldrig framåt en enda mm med att återupprätta LSS intentioner så länge det inte finns en ny regering med eller utan Stefan Löfven som statsminister.¨

Nåväl, när vi till slut har en ny regering så måste vi hålla fast vid våra krav för att återupprätta LSS intentioner som det var tänkt. Upprepar de viktigaste punkterna:

·   Samtliga fyra domar i HFD 2009, 2012, 2015, 2017 måste bli irrelevanta i sin helhet

·  Det betyder att begreppen ”integritetsnära och kvalificerade hjälpbehov” måste bort¨

·  Det ska bara finnas en huvudman för personlig assistans – staten. Sen kan vi ha en diskussion om kommunerna ska betala lite mer idag och/eller om Landstingen ska delfinansiera assistansen åt personerna med stora hjälpbehov av vårdliknande

·  karaktär som t.ex., allvarlig epilepsi, eller andningsproblematik.

     .

·   De grundläggande behoven måste omdefinieras liksom målparagraferna § 5-7, d v s leva som andra, självbestämmande och goda levnadsvillkor. Som nio säkert vet vill jag helst ha bort begreppet grundläggande behov helt men tror inte det är realistiskt.

·  Det temporära stoppet för obligatoriska tvåårsomprövningar måste bli permanent

* När det gäller själva regeringsbildningen är jag inte imponerad av våra politiker. Det har nu gått över en månad sen vi hade val och när detta skrivs måndagen 22 oktober 2018 är vi inte ens nära att ha en ny regering som kan ta tag med stora problem som måste lösas. Jag tycker faktiskt det är ett underbetyg. Utifrån det parlamentariska läget som finns borde samtliga partier i både det röd-gröna laget och Alliansen redan valnatten lagt partiprestigen åt sidan.

Det parlamentariska läget är som det är och om man menar allvar med att åtminstone minimera SD-s inflytande måste det till okonventionella lösningar. Någon form av blocköverskridande regering är därför en nödvändighet om vi ska få till det som både Stefan Löfven och Ulf Kristersson säger sig vilja ha – en handlingskraftig regering som kan ta tag i allvarliga problem och utmaningar som måste lösas. Och för oss finns inget viktigare än att LSS intentioner återupprättas. Vi har inte tid att vänta på ett extraval, som troligen inte ändrar mandatfördelningen nämnvärt.