Intressant LSS konferens i Linköping med Bengt Westerberg

Onsdagen 6 december deltog jag som privatperson i en LSS konferens i Linköping där Bengt Westerberg föreläste om LSS och svensk funktionshinderpolitik. Arrangör var Funktionsrätt Östergötland avdelningen (tidigare Handikappförbunden). LSS ”pappa” är verkligen, snart 75 år gammal mycket engagerad för våra rättigheter. Bengt delade in föreläsningen i tre delar:

1. Läget för assistansreformen och regeringens fientliga attityd

2. Sammanfattning av övriga nio LSS insatser och de problem som finns där

3. Funktionshinderpolitik och samverkan

Personlig assistans

Bengt Westerberg är mycket kritisk till den påstådda ”skenande kostnaden” för personlig assistans och de påstådda ”svårigheterna” att förklara ökningen i kostnaden/utgifterna och antalet beviljade timmar. Kostnadsutvecklingen förklaras i huvudsak av tre faktorer

Faktorkostnaderna - löneökningar för assistenterna

• Antalet assistansberättigade som har ökat

• Den allmänna standarden – ökad levnadsstandard i landet.

Att det skulle vara ”obegripligt” att notan för personlig assistans ökar så snabbt avfärdar han helt. Tar man med ovan nämnda faktorer är summan (brutto) på ca 30 miljarder helt rimlig

Bengts grundståndpunkt är att allteftersom den allmänna levnadsstandarden i landet stiger måste även vår levnadsstandard öka, att bevilja fler assistanstimmar är en del av att förverkliga det. Han sammanfattar motståndet/kritiken mot höga kostnader på ett mycket bra sätt:

Kostnadsutvecklingen är ohållbar bara om det anses ohållbart attinsatserna för personer med stora funktionsnedsättningar hänger med i standardutvecklingen.

Han sätter alltså ett direkt samband mellan kritiken mot kostnaden och en motvilja mot att vi ska få ta del av Sveriges ökade välstånd.

Det hade varit mycket intressant och höra vad Magdalena Andersson och Åsa Regnér svarat på detta om de varit deltagare – vilka floskler hade de använt?

I Billumutredningen (2012) hävdades att ett beviljat timantal på över 99 timmar/vecka med automatik är ” överutnyttjande”. När regeringen påstår att det finns ett ”överutnyttjande” lutar de sig mot den Billumutredningen. Antalet beviljade timmar uppgår i genomsnitt till 127 men när Billum och regeringen påstår att detta med automatik är ett överutnyttjande menar Bengt att de visar usel förståelse för hur olika våra behov är.

Överhuvudtaget är det mycket vanligt att dåligt underbyggda rapporter används som ”fakta” i bodde fusk och kostnadsdiskussionen och det är bara att hålla med Bengt när han riktar hård kritik mot att det finns ”bevis” på att fusket uppgår till 3 miljarder kr/år och lika mycket används till fel saker hos privata anordnare. Vi är rationella som andra människor, om nu privata anordnare ”försnillar tre miljarder kr/år, varför har då en majoritet av brukarna valt privata aktörer som anordnare undrar Bengt? Om fallet varit så hade de inte haft många kunder…

Bengt Westerberg anser nu att det var ett misstag att införa obligatoriska tvåårsomprövningar i lagstiftningen. Det borde inte skett eftersom våra behov hos de allra flesta som är beviljade PA är livslånga.

Övriga LSS insatser

”Bengan” gjorde en snabb genomgång av de andra LSS insatserna. Han var här noga med att påpeka att alla insatser är viktiga och att hela lagen ska värnas. Även i övriga insatser sker stora försämringar, hårdast drabbade är:

·         Kommunal personlig assistans

·         Ledsagarservice

·         Kontaktperson

·         Ledsagning

·         Gruppboende

När det gäller t.ex. ledsagning var insatsen primärt tänkt att gälla personer med grava synskador och blinda, dövblinda somt personer som bor i gruppboende. I praktiken blir det emellertid allt svårare att bli beviljad insatsen för de tänkte målgrupperna.

Gruppboende tenderar att bli allt större vilket inte alls var avsikten. Dessutom var det tänkt insatsen gruppboende skulle kompletteras med ledsagning så det skulle bli lätt för de boende att ägna sig åt egna fritidsaktiviteter. I praktiken är det nu nästan omöjligt att bli beviljad ledsagning om hen bor i ett gruppboende. Det finns ju även en HFD dom som säger att hen som bor i ett gruppboende är ”inte isolerad från samhället” utan når goda levnadsvillkor enligt lagens intentioner ändå. Helt emot mot de tänkta intentionerna.

Andra stora problem är att kommunerna går runt den viktiga juridiska principen – gynnande besluts negativa rättskraft” – d vs beviljade hjälp och förmåner får inte försämras eller tas bort om inte hjälpbehovet minskar. En spontan tanke är att även FK frångår denna princip dagligen när folk förlorar PA

Kommunerna tar sig också ofta friheten att ”köra över” berörda personers önskemål trots att LSS är tydlig med att vi ska ha stort inflytande över vilka hjälpinsatser som beviljas. Han tog ett exempel från en familj som han haft kontakt med. I det här fallet tyckte föräldrarna att en kombination av personlig assistans och avlösarservice i hemmet var det bästa för deras barn. Enligt lagen kan vi bli beviljade flera LSS insatser så det var inget konstigt önskemål. Kommunen sa dock nej, först efter mycket bråk backade de delvis.

Bengt är också kritisk till besparingsdirektiven i LSS utredningen, klar oktober 2018. Följande åtgärder anser han är viktigaste:

·  Ändra direktiven i LSS utredningen, besparingskraven måste bort

·  Lagändringar som även ogiltigförklarar domarna i HFD (2009,          2012, 2015). Sån länge de kvarstår blir det omöjligt att få tillbaka statlig assistansersättning för de som förlorade den före nödstoppet i november

·  Bort med obligatoriska omprövningar för alla med livslånga behov!

·  Ökad kunskap om både LSS, hela lagen och CRPD konventionen i domstolarna

Bild: Bengt Westerberg föreläser om LSS. I bakgrunden en ljus powerpointpresentation

Funktionshinder/funktionsrättspolitik och samordning

Vid sidan av LSS finns det en lång rad olika stödinsatser för personer med funktionsvariationer. Det involverar en lång rad aktörer i det offentliga sektorn – FK, flera andra statliga myndigheter, kommunerna, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, ortopedtekniker, psykologer etcetera. Samordningen mellan alla berörda parter är alldeles för dålig vilket leder till att anhöriga ofta får ta ett oerhört stort ansvar vilket är orimligt. Detta är en mycket viktig fråga som jag själv tycker debatteras för lite.

Stort utrymme fick frågeställningen - Vad är egentligen en funktionsnedsättning? Bengt definierar det på följande sätt:

En funktionvariation blir en funktionsnedsättning först när den orsakar problem i vardagen.

Alla människor har en eller flera funktionsvariationer men för de flesta orsakar det inga problem i vardagen. Bengt tog sig själv som exempel. Han är och hade aldrig någonsin kunnat bli en stjärna i musikbranschen men det är inget problem i vardagslivet för jag har kunnat syssla med annat som jag är bra på. Sen finns det många exempel på människor som har stora funktionsvariationer med stora hjälpbehov men som kan vara helt briljanta på andra sätt. Han tog den berömde fysikprofessorn Stephen Hawking som exempel som under större delen av livet haft en allvarlig muskelsjukdom som lett till mycket stora hjälpbehov. Samtidigt har få människor på jordklotet högre IQ än Stephen Hawking. Intellektuellt är Stephen Hawking allt annat än funktionsnedsatt!

Mellan de tre delarna i föreläsningen blev det livliga diskussioner och många frågor till Bengt som i många fall handlade om FK-s tillämpning och alla lagbrott som FK, HFD och kommunerna begår. Som ni alla säkert vet gillar jag att diskutera och debattera så jag berättade min ”story” om hur nära jag var att förlora assistansen och vad jag tycker om omprövningarna som bara ska bort i sin nuvarande form! Bengt sa att han hört många historier som är väldigt lik min. Personer som har ca 30 timmar i grundläggande behov och får det sänkt  till ca 10.

Jag frågade också vad Bengt tror vilka förslag som kommer att presenteras av Gunilla Malmborg i oktober 2018? Svaret blev att det är uppenbart att regeringen vill att anhöriga ska ta ett större ansvar. Om inte besparingsdirektiven ändras är han samtidigt tämligen övertygad om att utredningen kommer få så mycket kritik att det blir omöjligt att gå vidare, den blir en pappersprodukt, inte mer än så. Det finns en liten risk att Socialdemokraterna och Moderaterna går samman och ändå driver igenom förslagen men det är mycket osannolikt att det kommer att ske.

Sammanfattningsvis. En mycket givande dag och det är starkt av den snart 75-årige Bengt Westerberg att han lägger ner så mycket tid på att försvara vår rättighetslag. Angående de rapporter han skrivit de senaste två åren berättade han att de avfärdats av regeringen men utan någon som helst  motivering. Ingen har nämligen talat om på vilka punkter jag har fel...