Som de flesta säkert vet är jag mycket involverad i STIL (Stiftarna av Independent Living i Sverige) som grundades 1984 och var en starkt pådrivande kraft för att personlig assistans blev verklighet. LSS trädde i kraft 1994 där personlig assistans är en av totalt 10 olika stöd och hjälpinsatser. Faktum är att STIL redan 1987 lyckades driva igenom ett försöksprojekt med personlig assistans i Stockholms kommun.
STIL är en del av den internationella Independent
Living rörelsen där vi kämpar för rätten till ett självständigt/självbestämt
liv, tillgänglighet och icke diskriminering.
En av hörnstenarna i IL rörelsen är att inte bara kritisera försämringar
och brister utan även komma med förslag med förbättringar med IL ideologi som
utgångspunkt. Det har nu gått 28 år sedan LSS blev en rättighetslag, det är
ganska lång tid och tyvärr får vi konstatera att vi sedan många år har en
dysfunktionell LSS lag som inte alls fungerar som lagstiftarna tänkte sig. I
STIL har vi dragit slutsatsen att det krävs en helt ny lagstiftning och nu har
vi publicerat ett dokument med förslag på hur en ny LSS lagstiftning som vi
kallar LSS 2.1.
Varför har det gått så snett? I debatten pratas ofta
om Magdalena Anderssons utspel 2015 där våra behov och sjukskrivna personer
sattes mot desperata flyktingar och regleringsbrevet till Försäkringskassan
2016. Utan tvekan hade de en förödande effekt. Vi menar emellertid att den
verkligt grundläggande orsaken till
försämringarna inte är regleringsbrevet utan introduktionen av begreppet
integritetsnära hjälpbehov” och den prejudicerande domen i dåvarande
Regeringsrätten 2009. Detta märkliga begrepp hade dessutom inte varit möjligt
utan införandet av de grundläggande behoven 1996. Ett utdrag från STIL-s nya
rapport sid 8:
Tanken
om integritetsnära delar är urbota fånig i sig själv. Den personliga
assistansen är till för att tillgodose hela behov som existerar i verkligheten,
oavsett vilka arbetsmoment som juridiskt kategoriseras som integritetsnära.
Dessutom är personlig assistans integritetsnära i sig själv – eftersom du de
facto har en annan person med dig i ditt liv. Sättet att dela in behov i
integritetsnära delar slog totalt ut helhetssynen på individen.
Facit
efter 2009 års dom är mörk. Det är mycket svårare att få rätt till personlig assistans
idag och många har helt förlorat rättigheten, eller fått drastiska
neddragningar av antalet timmar.
Den befintliga LSS lagen skrevs många år innan
funktionsrättskonventionen (CRPD) blev verklighet. I konventionens artikel 19
finns mycket tydliga kriterier för vad som är personlig assistans, vilka
kriterier som måste uppfyllas, hur behovsbedömningar ska gå till med mera. Vi
menar att den nya lagen måste utgå från Funktionsrättskonventionen som har ett
tydligare fokus på just ett självständigt/självbestämt liv än den befintliga
lagen. I den nuvarande lagen saknas t.ex. egentligen tydliga definitioner av
vad som är personlig assistans.
STIL-s
förslag till § 1
Denna
lag ska ge personer med funktionsnedsättning och omfattande behov av stöd
och/eller service rätt att vara delaktiga i samhällsgemenskapen i enlighet med
artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Rätten till de individuellt utformade insatserna enligt
denna lag ska tillgodose den enskildes val och kontroll över sin egen
livssituation, och ge denne möjlighet att leva som den självbestämmande individ
hen har rätt att vara.
Kriterier
och behovsbedömningar
Funktionsrättskonventionen beskriver utförligt hur
behovsbedömningar ska gå till. Det är mycket tydligt att alla hjälp/stödbehov
som krävs för att varje enskild individ ska nå ett självbestämt liv ska
bedömas. Därmed saknas helt grund för begreppet grundläggande behov och än högre
grad ”integritetsnära hjälpbehov”. Dagens behovsbedömningar har fjärmat sig
mycket långt från FN-s kriterier. Vår utgångspunkt om framtida behovsbedömningar:
Personlig
assistans ska tillgodose den enskildes samtliga behov av stöd/eller service för
att förverkliga ett självständigt/självbestämt liv.
Hur ska då den personliga assistansen utformas för att
nå dit? Det krävs bland annat:
· Vi
måste själva kunna välja vilka vill anställa som personliga assistenter.
· När
vad, hur hjälpen/servicen ska utföras
· Det
måste hela tiden finnas tillgänglig till personlig assistans när det behövs.
Det måste finnas timmar som täcker behov som inte kan schemaläggas.
Särskilt sistnämnda är ljusår från
dagens syn på vad som är personlig assistans. Även punkt 1 och 2 om vår rätt
att själva välja assistenter ifrågasatts ibland. Så här vill vi det ska stå i
den nya lagtexten
Rätt
till personlig assistans har personer med kvalitativt omfattande behov av stöd
och/eller service i kombination med kvantitativt och/eller kontinuerligt
omfattande behov. Rätt till personlig assistans ska dock alltid föreligga då
målsättningen med denna lag inte uppfylls genom annan insats.
När det gäller övriga LSS insatser menar vi att den
måste ha mer assistansliknande karaktär än vad fallet är idag. Ledsagningen är
ett bra exempel. Viktigaste målgruppen idag är personer med synskador med har
inte samma helhetssyn på behoven som personlig assistans är tänkt att ha.
Insatsen ledsagning har f.ö. drabbats av minst lika, kanske ännu större
försämringar än personlig assistans.
Personer
med funktionsnedsättning som behöver stöd för att utöva sin fulla
rättskapacitet och därigenom självbestämmande ska i enlighet med artikel 12 i
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ha rätt
till det.
Själva behovsbedömningarna är ju fruktade av oss alla
och har föga gemensamt med det som beskrivits ovan. Behovsbedömningar måste
emellertid göras men måste – i enlighet med funktionsrättskonventionen utgå
från vara personliga berättelser, vad vi själva anser oss ha för behov. STIL-s
förslag enligt § 4 lyder så här:
Behovsbedömning
sker vid nyansökan av insats. Behovsbedömning ska baseras på den enskildes
personliga berättelse och leda till ett beslut som uppfyller målsättningen i 1
§. Beslut ska vara flexibelt utformat och ge utrymme för oförutsägbara händelser
och spontanitet. Beslut ska också innehålla en buffert av assistanstimmar för
att tillgodose utökade behov av personlig assistans i situationer som är
förutsägbara men inte regelbundet förekommande. Uppföljning av beslut kan ske
när den enskildes behov av stöd och/eller service är förändrat så att det får
avsevärda konsekvenser för omfattningen av insats.
Detta är ett utdrag från några viktiga punkter hur vi
vill att en framtida LSS lagstiftning ska se ut. STIL kommer att jobba hårt med
detta framöver och parallellt kräver vi att Funktionsrättskonventionen ska bli
lag. Ni kan läsa mer om våra förslag i länken nedan:
https://www.frihetjamlikhetpersonligassistans.se/
* Avslutningsvis några meningar om valrörelsen. Visst,
det finns många mycket allvarliga samhällsproblem – energi kris, grovt gängvåld,
inflation, med mera och som kräver mycket uppmärksamhet och på det krig i
Europa – det instämmer jag helt i.
Ändå måste jag kommentera – det här är den mest ensidiga och trista valrörelsen
jag upplevt sedan jag fick rösträtt inför riksdagsvalet 1994. Den är tyvärr
befriad från optimistiska visioner för framtiden, pessimismen är total, inte ens den underfinansierade välfärden
debatteras i media Och klimatfrågan som av vetenskapen beskrivs som akut får
inget genomslag heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar