Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna kräver statligt huvudmannaskap för personlig assistans

 

Fredagen förra veckan kom en ny glädjande nyhet för alla som har och/eller kämpar för att frihetsreformen personlig assistans ska återupprättas till det den var tänkt att vara. Den i partisammanhang udda trion Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna har enats om att driva igenom i riksdagen att regeringen tillsätter en utredning som ska leda fram till att assistansreformen förstatligas. I en intervju i Assistanskoll sa Vänsterpartiets talesperson Maj Karlsson följande:

 LSS är en rättighetslagstiftning och vilka insatser du får eller hur processen går till ska inte vara beroende av var i landet du bor.

På facebook skrev Kristdemokraternas talesperson Pia Steensland följande:

Dagens delade huvudmannaskap mellan stat och kommun skapar stora problem. Det sker olika bedömningar i olika kommuner. Det är stor risk för att kommunens budget – inte personens behov – avgör vilket stöd man får.

 Människor vågar inte flytta från en kommun till annan av rädsla för att förlora sin assistans. Det är ett rättsosäkert system ovärdigt ett välfärdsland som Sverige.

Det är givetvis mycket glädjande att tre partier som i många frågor står långt ifrån varandra tar detta initiativ. Assistansreformen måste förstatligas, det är ett jättesteg i rätt riktning. Själv räknar jag också med att flera partier stödjer dem så möjligheten att det går igenom är stor. Vill inte förstöra stämningen på något sätt men tyvärr lever vi en verklighet där vår rättighetslag är helt sönderskjuten av signalpolitik, prejudicerande domar, besparingsivriga kommuner och en fientligt inställd Försäkringskassa. Att enbart förstaliga assistansen är därför inte tillräckligt. Att assistansen förstatligas innebär så vitt jag kan bedöma att domarna som urholkat reformen fortfarande finns kvar och gäller. Och de kommer FK fortsätta att tillämpa stenhårt.

 Och om vi nu utgår från att de grundläggande behoven finns kvar, var ska den nya gränsen gå, 5, 10, 15 timmar? När jag var så nära att förlora assistansen 2017 var förslaget att sänka de grundläggande behoven från 29 till 12 timmar/vecka och jag vet att det fanns personer som gick från över 30 timmar/vecka till under 10 timmar/vecka vid omprövningar 2016-2017…

Min egen verklighet är. Om assistansen förstatligas nu med bibehållen gräns på 20 timmar/vecka för grundläggande behov skulle jag vara chanslös om tvåårsomprövningarna återupptas. Det är därför jätteviktigt att våra riksdagspolitiker inte glömmer bort att det behövs fundamentala lagändringar också.

Jag har tidigare skrivit vilka lagändringar jag anser är nödvändiga för att få en fungerande lag igen, upprepar de viktigaste här (förutom statligt huvudmannaskap, vilket enligt STIL-s förslag inte utesluter att kommunerna fortfarande är delfinansiärer).

·       Begreppen integritetsnära och kvalificerade hjälpbehov ska bara bort! Finns inget som helst som helst stöd för begreppen i Funktionsrättskonventionen. Det finns ingen plats där för grundläggande behov” heller som därför ska strykas för gott också. Det innebär också att mycket stor hänsyn ska tas till de behov vi själva anser oss ha.

·  Det måste finnas paragrafer som mycket tydligt beskriver vad som är personlig assistans, vilka kriterier som måste uppfyllas enligt Funktionsrättskonventionens artikel 19.

·  Det måste mycket tydligt framgå att vid behovsbedömningar ska hela hjälp och stödbehoven bedömas. Minut och sekundräkningen ska bort. Uppstyckningar som gäller idag får inte förekomma. Personlig assistans ska också beviljas för egenvård vid behov.

·  Rätten till personlig assistans gäller för personer med både fysiska och intellektuella funktionsvariationer/normbrytande funktionalitet.

·  De obligatoriska tvåårsomprövningarna ska tas bort. Omprövningar får endast ske om det skett stora ändringar i behovet av hjälp och service. I övrigt får det bara göras avstämningar av läget.

·  Den ålder diskrimerande 65 årsgränsen för att kunna bli beviljad assistansersättning stryks och rättshjälp införs.

·  Personkretsindelningen görs om för att bättre överensstämma med Funktionsrättskonventionen.

·  Funktionsrättskonventionen blir lag

Jag tycker också det ska läggas till en paragraf om ekonomisk standard. Många som har personlig assistans eller andra LSS insatser har mycket dålig ekonomi. Det går inte att ha goda levnadsvillkor om hen konstant har ont om pengar.

Genomförandet av alla nödvändiga lagändringar måste ske parallellt med processen att staten själv övertar ansvaret för assistansen. Annars finns mycket stor risk att väldigt många personer hamnar i kläm och förstatligandet inte alls får de positiva effekter vi vill. Finns det något alternativ till att genomföra förstatligandet och ”vänta” med att genomföra nödvändiga lagändringar? Enda någorlunda hyggliga alternativet jag kan komma på är:

1) Staten övertar, utan behovsbedömning de befintliga besluten hos de som har kommunalt beviljad assistans.

2) Stoppet på tvåårsomprövningar ligger fast tills vi har en ny lagstiftning där de i sin nuvarande form stryks för gott.

 

Det hjälper emellertid inte alla som redan förlorat assistansen eller fått nej vid nyansökningar som får vänta ännu längre och är därför inget bra alternativ.