Kim Svensson, 30 år
gammal är en av alla olyckligt lottade som drabbats av det kommunala
självstyrets oförutsägbara nycker. DN rapporterade om Kim Svenssons desperata
situation förra veckan.
Kim har en CP – skada
och har varit beviljad kommunal assistansersättning med 54 timmar/vecka. I en
omprövning vill nu kommunen dra in ALL assistansersättning.
Medan vi ropar på
rättigheter, FN konventioner och allmän medmänsklighet jobbar staten
och kommunerna mycket mer raffinerat än så. De är mästare på att hitta
kryphål i LSS och de facto finns det gott om det om man vill försämra för oss.
Kim Svenssons
assistans har uppenbart omprövats. Men finns det inte ett stopp på
omprövningar? Svaret är att stoppet på tvåårsomprövningar tills vidare gäller
ENBART statlig assistansersättning. Kristianstad begår rent juridiskt inget
brott när Kims assistans omprövas.
I det kommunala självstyrets namn står det kommunerna
fritt att själva skapa bedömningskriterier för hur ett assistansbehov ska
bedömas, något Kristianstad av allt att döma utnyttjar till att vara så
restriktiva det bara går.
Kim behöver omfattande
hjälp vid måltider men enligt den ökända domen i Regeringsrätten (numer Högsta
Förvaltningsdomstolen) 2009 är måltider INGET GRUNDLÄGGANDE BEHOV, undantaget
är om personen behöver matas. Alltså inget grundläggande behov för KIM och
därmed NOLL timmar i hjälp för grundläggande behov.
Samma sak med toalettbesöken.
Hjälpen måste vara integritetsnära enligt Domen 2009 (hud mot hud). FK
tillämpar detta som att toalettbesök enbart är integritetsnära vid
förflyttningar till och från toalettstolen, resten är "passiv tid"
och ger inga assistanstimmar för grundläggande behov. Kommunen går av allt att
döma helt enligt Försäkringskassans tolkning. Vad gäller assistans för
transporter vid aktiviteter utnyttjar kommunen troligen det faktum att delar av
transportdomen 2017 fortfarande gäller, den del som säger att ingen assistans
ska beviljas vid transporter om det inte finns ett "kvalificerat
hjälpbehov" under resan.
Summan av allt detta
blir att denna kommun anser att eftersom Kims grundläggande behov är så lågt
behöver ingen assistans beviljas alls! Givetvis i strid mot allt som var
grundtanken med LSS lagen och LASS (Lagen om assistansersättning). Vad jag
anser om att kommunerna ska vara ensam huvudman för assistansersättningen vet
ni alla. Här lägger jag bara till- Kims situation och Nora Eklöv som fick
flytta hem till Öland när Stockholms kommun inte beviljade PA räcker gott som
bevis för mig – kommunerna är direkt
olämpliga som huvudman för assistansersättningen!
Några saker är
emellertid oklara i artikeln. Ingenting nämns av Försäkringskassans roll
tidigare. Antalet beviljade timmar från kommunen är påfallande lågt med tanke
på Kims diagnos och de hjälpbehov som beskrivs. Min gissning är att han blivit
utslängd från den statliga assistansersättningen och blivit beviljad PA av
hemkommunen istället. Det gällande beslutet är troligen inte tillräckligt för
att på långa vägar tillfredsställa Kim Svenssons verkliga behov av hjälp och
stöd. Ändå vill kommunen dra in allting nu.
Hårda sparkrav i
kommunerna generellt och inte minst på socialnämnderna är en mycket vanlig
företeelse runt om i landet. Så jag googlade lite för att ta reda på hur det
såg ut i Kristianstad. Det behövdes inte många minuters efterforskning innan
jag kunde konstatera – att kommunen ska
spara mycket pengar. Här är en länk för att få en uppfattning av problemet.
Själva artiklarna är dock låsta.
Kristianstad är ändå inte ens värst i klassen
bland kommunerna i Skåne. Så här rapporterar lokalmedia från Hässleholms
kommun:
Personalminskningar, nedläggningar
och sammanslagningar väntas i kommunens verksamheter kommande år.
Alliansens budgetförslag för 2019 är en lång rad tuffa besparingar på i stort sett allt.
Alliansens budgetförslag för 2019 är en lång rad tuffa besparingar på i stort sett allt.
Det saknas 400 miljoner kronor till 2022. Det motsvarar en
skattehöjning med fyra kronor.
Stora besparingar i Skånes kommuner* I teorin ska LSS som rättighetslag, oavsett insats vara skyddad från besparingar p.g.a. dålig ekonomi. I praktiken ser det helt annorlunda ut. När ekonomi ställs mot rättigheter förlorar alltid rättigheterna. I vårt fall beror det främst på följande saker¨.
· år rättighetslag har inte alls samma legitimitet som föräldraförsäkring,
sjukförsäkring, fri utbildning etc. Därför blir den extra sårbar när det kommer
rapporter dels om ”fusk” och ”skenande kostnader”, Här finns mycket pengar att
spara! och dels kommunerna som klagar både på inskränkningar i det kommunala
självstyret och höga kostnader
· Reformen ändrar maktbalansen till vår fördel gentemot de som har makten att
bevilja hjälp och stöd
· Vi utgör en liten och resurssvag grupp i samhället som många gånger har
svårt att föra sin talan själva.
De som får betala priset är de som verkligen
behöver hjälp från samhället är personer som Kim Svensson.
Det är dock
odiskutabelt att många kommuner runt om i landet kommer få allt större problem
att finansiera sina åtaganden i välfärden kommande decennier men då gäller det
att skaka fram lösningar på problematiken – inte att genast dra åt snaran på de
som behöver samhällets stöd mest.
Anm. Eftersom alla inte har tillgång till DN-s digitala upplaga avstår jag från att lägga ut en länk om Kim Svensson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar