Kommer robotar i framtiden att ersätta personliga assistenter och personal på gruppboenden?

Ska i detta blogginlägg skriva av mig om mina känslor inför en inte avlägsen framtid där robotar med stor sannolikhet ersatt människor som personliga assistenter, personal på gruppboenden etcetera. Något jag tycker vi borde diskutera mycket kommande år.

Hur skulle det kännas att i framtiden få hjälp av robotar istället för människor? Låter det som ren Science fiction? Nej, det är det knappast. Redan idag har jag läst att det pågår experiment i hemtjänsten med ”sällskapsrobotar” åt äldre personer. Vi befinner oss nu på tröskeln till en enorm teknisk revolution, ”sällskapsrobotar”, robotgräsklippare med mera är bara ett första steg. AI (Artificiell intelligens) kommer inom några decennier att genomsyra det mesta i samhället. Vissa jublar, andra är livrädda och själv befinner jag mig någonstans i mittfåran.

Fast skulle inte robotar som övertar jobb som personliga assistenter, personal på gruppboenden etcetera vara oerhört dyra att köpa in för staten eller kommunerna? I första skedet när det är tekniskt möjligt att bygga robotar som klarar av så komplicerade arbetsuppgifter som det faktiskt handlar om är svaret givetvis ja. Men detta är initialt, tittar vi på datautvecklingen (AI är ju bara en vidareutveckling) så har priserna sjunkit oerhört mycket sen dataålderns gryning. Fysikprofessorn och AI experten Max Tegmark skriver följande i sin bok Artificiell Intelligens liv 3.0 följande om prisfallet på datorer:

Jämför man kostnaden och prestandan för datorerna i dataålderns gryning och prestandan och inköpspriset för en vanlig PC dator idag så är PC-n nästan gratis.

 Liknande utveckling kommer antagligen ske med diverse robotar, även om prisfallet rimligtvis inte blir lika stort som för en vanlig PC. När väl den nödvändiga tekniken ”satt sig” och priserna sjunker kommer kostnaden för att ”rationalisera bort” personliga assistenter och vårdpersonal till förmån för robotar troligen inte vara extremt stor. De rent tekniska utmaningarna att konstruera så avancerade robotar kommer med mycket stor sannolikhet att övervinnas men förutsätter som jag ser det en väldigt lång batteritid på robotarna.

Vad känner jag själv inför tanken om att i framtiden kanske få hjälp av en eller flera robotar istället för fysiska människor? Min första tanke – jösses vad opersonligt, aldrig i livet. Men om robotarna blir mer ”mänskliga”, mer lika människor? Fortfarande skeptisk men jag inser samtidigt att vi kan inte stoppa den tekniska utvecklingen och jag tycker inte själv att jag är teknikfientlig. Den nya tekniken kan om den utnyttjas väl innebära enorma förbättringar men jag har samtidigt väldigt svårt för de tekniknördar som inte ser några risker eller potentiella allvarliga problem när robotar i allt större utsträckning kommer ersätta människors arbetsuppgifter. Samma, enligt mig berättigade skepsis känner jag inför en framtid när tekniken i allt större utsträckning kommer kunna ”reparera” personer med fysiska och psykiska funktionsvariationer. Kommer det inte att finnas personer med, enligt maktens synsätt ”fel funktionalitet” i framtiden?

Själv tycker jag inte det är för mycket begärt att i framtiden få välja om vi vill ha hjälp av robotar eller levande människor.

Hur långt in i framtiden kan detta tänkas ske, när finns så avancerade robotar att de kan överta jobb som t.ex. personliga assistenter? Jag vet inte så klart men gissningsvis är tekniken på plats inom 20 år kanske snabbare, jag fyller 62 år 2038. Utvecklingen inom AI går ju väldigt fort, inom forskningen finns ett begrepp som kallas teknologisk singularitet. Innebörden i begreppet är att AI så småningom blir så avancerad att den överträffar den mänskliga intelligensen. Därefter anser experterna att det kommer ske en explosionsartad utveckling av teknologin utan motstycke i mänsklighetens historia. När inträffar singulariteten? En del tror det sker redan mitten på 2040-talet, somliga att det dröjer flera hundra år eller aldrig någonsin. Max Tegmark skriver att ingen i dagsläget vet men att det är högst troligt att det kommer att ske.

Robotar som jobbar som personliga assistenter eller vårdare kommer gissningsvis att se dagens ljus ett bra tag innan singulariteten inträffar.

Men utvecklingen kommer inte att stanna med att personliga assistenter och personal på gruppboenden byts bort till förmån för robotar. Om du frågar vilken expert som helst på AI så blir svaret att vi med allra största sannolikhet i framtiden kommer se en armé med robotar som jobbar som byråkrater, jurister, poliser etcetera. Och då är inte steget långt till att FK-kassan och kommunerna istället för människor använder sig av robotar vid olika behovsbedömningar.

Hur skulle det kännas att bli bedömd av en robot, alternativt ett helautomatiserat system? Min spontana känsla är att det skulle kännas minst sagt obehagligt. Hur kommer roboten/alternativt ett helautomatiserat system att vara programmerad? Kommer den att lyssna på våra behov? Eller kommer den att programmeras så att den blir så restriktiv som bara är möjligt, d v s ersätter den mest osympatiska handläggare som går att finna?

Här har jag bara skrapat på ytan. Hade jag haft djupare kunskaper i ämnet hade det garanterat funnits material till en separat blogg.

*   Läs också Bengt Elméns krönika i Assistanskoll om osäkerheten han känner inför att ge sin röst till Socialdemokraterna och alla angrepp från det jag själv kallar ”arga ledarskribenter”.

Bengt Elméns krönika