måndag 20 februari 2017

Oavsett omfattningen är det oerhört viktigt att vi får bort kriminaliteten från assistansbranschen



Efter de senaste skriverierna om kriminalitet är jag arg, frustrerad och mycket bekymrad för assistansens framtid. Det här blogginlägget blir långt. En del av det har jag berört innan, det är så mycket frustration och sorg jag vill få utlopp för.  Nu fortsätter vi.




Vill vi behålla valfriheten så innebär det också att acceptera att kontrollen är stenhård.


Ulf Kristoffersson – ekonomisk talesperson Moderaterna

2012 hävdade Susanne Billum att upp till 15 % av utbetald assistansersättning gick till kriminalitet och ”fusk”. Ytterligare 13-18 % var ”överutnyttjande”. Dessa summor har ständigt använts som bevis på att miljardtals kr varje år går till kriminella. De summor som faktiskt kunnat knytas till kriminell verksamhet är mycket, mycket mindre. Kriminaliteten finns ändå, svar ja men jag går aldrig med på att det handlar om miljardtals kronor varje år om inte bevis presenteras. ”Likväl är det extremt viktigt att vi får bort den kriminalitet som faktiskt finns och det finns ett antal skäl till det som, enligt mig handlar om överlevnad för den personliga assistansen – åtminstone som vi vill ha den.


1.  Brukarrörelsen underskattade mycket kraftigt vilken sprängkraft denna kriminalitet skulle ha i debatten (fusk och kriminalitet finns ju i alla välfärdssystem). Kort och gott, vi underskattade mycket kraftigt hur sårbara vi är för kritik från bakåtsträvande krafter när pengar (oavsett belopp) går till fel saker.

2. Kriminaliteten är och har varit en viktig faktor för alla försämringar. Här finns givetvis både pengar/kostnad och ett ideologiskt motstånd också som jag skrivit om. Undertecknad är samtidigt helt övertygad om att kritiken hade varit betydligt mildare utan denna kriminalitet. Det innebär att ett ”starkt vapen” från mörkersidan till att vrida klockan tillbaka hade försvagats rejält.
3.  Kriminaliteten är ”godis” för en regering som gång på gång hävdar att stora belopp går till fel saker. Vad var det vi sa, stora belopp går inte till avsedda saker…

4.  Det är, oavsett belopp verkligen inte acceptabelt att kriminella skor sig på assistansreformen.


På några veckor har media rapporterat om åtminstone två nya fall där mångmiljonbelopp uppenbart gått till kriminella. I första fallet handlade det om en familj där familjen kvitterat ut 9 miljoner kr i assistansers och aktivitetsersättning med en familjemedlem med påstådda mycket grava funktionsvariationer. Polisen har samlat in mängder med bevis på att fallet inte är så.


I det andra fallet som Svenska Dagbladet rapporterade om nyligen handlar det om en komplicerad härva där huvudpersonen tidigare jobbat på Försäkringskassan, dömts till fängelse i fyra år för assistansbedrägeri (enligt domen förskingrades 35 miljoner kr) men ändå via olika bolag fortsatt med nya bedrägerier när hen väl blivit fri igen. Assistanskoll har samlat länkar till artiklarna på sin hemsida:
 


Hur är det här möjligt att det ens kan inträffa? Kommentarer man ofta ser i olika Facebookgrupper undrar det också. I ”fall två” verkar de interna kontrollerna på Försäkringskassan ha fallerat totalt vilket är oacceptabelt. Det första fallet har vi läst om liknande historier innan. Det kan tyckas vara omöjligt men en sak vet vi med säkerhet. Den stora härvan i Södertälje för några år sedan hade kopplingar till organiserad brottslighet. Alltså något helt annat än det vi brukar kalla ”vardagskriminalitet” och i den ljusskygga världen är ”uppfinningsrikedomen” enorm för att komma över pengar. Det måste vi ha i minnet om vi åtminstone delvis ska försöka förstå hur dessa bedrägerier är möjliga.


I fall ett med personen som bluffat en utvecklingsstörning/intellektuell funktionsvariation hävdar faktiskt de misstänkta att vi blev ”tvingade att göra det, annars hade ”de dödat oss”. Det uttalandet bevisar givetvis ingenting angående eventuell organiserad kriminalitet, Min ”poäng” är att vi måste vara medvetna om att där det finns mycket pengar i omlopp är sannolikheten stor att kriminell verksamhet också existerar. Här har vi i brukarrörelsen och även staten varit mycket naiva. Länge var kontrollen från staten obefintlig, antagligen liksom vi i god tro att ingen person kan sjunka så lågt att hen missbrukar vår fantastiska frihetsreform. Vi misstog oss grovt.

Fokus här måste ligga på att FK-s egna kontrollsystem som uppenbart har mycket stora brister måste åtgärdas. Problemen blir inte lösta genom inte ropa efter repressiva panikåtgärder runt brukarna som Expressen inte oväntat efterfrågar. Det  som Svenska Dagbladet skrivit om har ju direkt koppling till FK, inte brukare som ”fuskar”.

Sett till hur mycket pengar som betalas ut totalt i assistansersättning är 35 miljoner kr ingen stor summa men för en vanlig medelsvensson är det emellertid oerhört mycket pengar och jag ska vara uppriktig här. Hade jag varit en utomstående utan någon insikt i vår verklighet hade jag med så gott som 100 % säkerhet undrat vad det är det här för verksamhet staten finansierar där någon till synes ganska lätt kan lura till sig 35 miljoner kr? 

Eftersom den kriminella verksamheten har så stor destruktiv inverkan är jag nästan desperat nu att få bort den. Bättre ”present” kan inte besparingshökarna i Rosenbad få. Ur deras synvinkel bevisar det bara att deras grundståndpunkt är riktig. Stora belopp går till helt fel saker. Alltså är det legitimt och ta fram stora osthyveln och kraftigt skärpa kontrollerna både runt anordnarna och vi som redan är beviljade PA.

Ska vi bli lite trovärdiga i maktens korridorer angående vår ambition att få bort de kriminella elementen som förpestar tillvaron för den stora, stora majoriteten räcker det inte och bara säga att vi fördömer fuskarna. Jag tycker att ledande förtreträdare för funktionsrättsrörelsen borde ta kontakt med politiker, polisen, FK och IVO för samtal hur vi ska komma vidare. Där måste vi presentera egna förslag som kommer åt de kriminella utan att assistansreformens intentioner skjuts i sank. Viktigt och betona är att FK också har ett stort ansvar att bevaka sitt hus. Att yrkeskriminella möjligen har infiltrerat Försäkringskassan är inget vi brukare rår över.

Om vi ska få bort kriminaliteten (om med den en viktig källa till all kritik från proffstyckare, ledare skribenter mfl) måste vi också vara som jag skrivit tidigare vara beredda på att acceptera vissa ökade kontrollbefogenheter från myndigheterna. Hur mycket kontroll som är acceptabelt för mig har jag skrivit om innan. Runt anordnarna måste kontrollerna tyvärr öka. En åtgärd som kraftigt bör övervägas är bakgrundskontroller hos de som söker tillstånd från IVO. 

Vi ska inte acceptera starkt repressiva åtgärder som slår blint mot alla assistansberättigade med rent mjöl i påsen. Dit hör t.ex kraftigt ökade befogenheter och kolla vad vi använder assistansen till. Staten hittar inte en enda ekonomisk brottsling med att klocka toalettbesök eller granska hur det går till när vi duschar. Kärnan i assistansreformen och LSS – rätten att leva som andra, vad hen vill använda assistansen till för att förverkliga goda levnadsvillkor, vem hen vill anställa får aldrig offras i jakten på kriminella element. Dessa ”marodörer” representerar inte på något sett det personlig assistans handlar om.

Jag gillar inte att prata om kontroller men i det läget vi befinner oss i anser jag det är absolut nödvändigt. Vi kämpar för assistansens överlevnad som vi vill ha den. Den kampen är svår nog utan individer som förskingrat 35 miljoner kr. Så länge likasinnade fortsätter att ”infiltrera” assistansvärlden blir det ännu svårare. 

Citatet i början är från en intervju i Svenska Dagbladet. I händelse av en seger för allianspartierna kommer Ulf Kristoffersson att bli finansminister. Den nuvarande S-MP regeringen driver en förfärlig politik men det är naivt och tro att det blir guld och gröna skogar med Alliansen i Rosenbad. Förhoppningsvis kan Liberalerna vara en dämpande kraft men citatet visar vilken inriktning politiken antagligen kommer att ha. Oavsett vem som styr Sverige kommer det att bli ökade kontroller.

 

* Tyvärr men knappast oväntat får vi också konstatera att Åsa Regnér inte tar lika allvarligt på att kriminella, anställda av Försäkringskassan utnyttjar vår assistansreform  som ”fuskande” brukare. Hon har så vitt jag vet inte kommit med en enda kommentar som fördömer dessa personer, inte någonting om att FK måste ta krafttag för att få ordning i sin egen organisation.  Vi pratar om Anställda av Försäkringskassan som faktiskt ägnat sig åt grov brottslighet. Med udden riktad mot Expressens hökar – detta har verkligen ingenting och göra med oss som behöver hjälp för att kunna göra det ni tar för självklart.


 Nästa blogginlägg kommer jag och belysa Ann-Marie Beglers roll som generaldirektör i det som inträffat. Utöver alla pengar som förskingrats har ju  Svenska Dagbladet rapporterat om en annan stor skandal med direkt koppling till Försäkringskassan som jag inte fick utrymme för här. Ett oseriöst/kriminellt assistansbolag har nämligen kommit över sekretessbelagda uppgifter om ett mycket stort antal brukare runt om i landet.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar