Justitieombudsmannen (JO) anser inte Försäkringskassan har rätt att göra oanmälda hembesök utan samtycke

 Hur stora befogenheter ska Försäkringskassan ha att göra oanmälda hembesök för att kontrollera verksamheten? Ska FK ha rätt att göra oanmälda hembesök? Innan jul kom justitiekanslern med ett utslag – myndigheten anser inte Försäkringskassan ska ha rätt att göra oanmälda hembesök. Inte utan samtycke eller att kunna redovisa mycket starka skäl.

Bakgrunden till fallet är följande enligt DHR-s medlemstidning Funktionshinderpolitik.

Orsaken var en anonym anmälan riktad mot kvinnan och hennes man kopplad till hennes assistansersättning. 

En av kvinnans personliga assistenter släppte in de båda handläggarna och under besöket satt kvinnan i sin säng och svarade på myndighetens frågor. 

Hela artikeln i Funktionshinderpolitik

Hur motiverar då JO sitt beslut som därmed ger Försäkringskassan bakläxa? I motiveringen står bland annat följande:

Huvudregeln bör vara att Försäkringskassan, när den avser att göra ett hembesök, måste föranmäla detta så att den enskilde får möjlighet att på förhand ta
ställning till om han eller hon vill samtycka till åtgärden. När ett hembesök är oanmält, och den enskilde kan känna sig tvungen att släppa in Försäkringskassans personal,
måste handläggarna noga förvissa sig om att den enskilde samtycker till att de faktiskt går in i bostaden.

Var och en är enligt 2 kap. 6 § regeringsformen skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång från det allmänna. JO konstaterar att det inte finns någon
bestämmelse som begränsar det skyddet i förhållande till Försäkringskassan. Skyddet gäller dock bara påtvingade ingrepp. Den enskilde kan alltså genom samtycke ge Försäkringskassans personal tillträde till bostaden.

JO bedömer att Försäkringskassan inte respekterade bl.a. 2 kap. 6 § regeringsformen i samband med hembesöket.

Sammanfattning av JO-s beslut

Det är allvarlig kritik mot Försäkringskassan när en så tung juridisk myndighet som JO anser att FK i det aktuella fallet mot vår viktigaste grundlag – Regeringsformen, plus Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Vad säger då Försäkringskassan till sitt försvar?

Oanmälda hembesök är en viktig del av vår kontrollverksamhet men ger JO åtminstone delvis rätt. I en intervju av Assistanskoll sägs följande:

De är ett viktigt verktyg när vi gör kontroller och när vi utreder misstankar kring att assistans inte utförs korrekt. Hembesök kan också ge oss en möjlighet att upptäcka vanvård. Med det sagt så har det inte blivit bra i det här fallet och vi tar till oss av JO:s kritik. För att genomföra hembesöket behöver vi få samtycke från den assistansberättigade och dokumentera det samtycket.

Hur hade jag reagerat själv om FK ringt oanmälda för att besöka mitt hem? I dagsläget hade jag blivit jätterädd därför att jag inte litar på myndigheten. Nu vill de ta min assistans, punkt hade reaktionen varit. Om vi backar bandet 20 år hade jag säkert blivit förvånad men jag tror inte jag blivit rädd. Skulle det ske idag hoppas jag att jag hade samlat mig så pass mycket att jag hade begärt att få se legitimation innan jag släppte in dem.

Vi konstaterar att JO anser att oanmälda hembesök från FK inte är förenligt med Regeringsformen om inte finns samtycke eller FK kan redovisa att de har mycket starka skäl men vad betyder det i den framtida jakten på välfärdskriminalitet?  Själv tycker jag inte det finns någon klar gränslinje för vad FK ansvarar för och när polisen tar över. Känns som FK har blivit en ”allt i allo” myndighet. Beviljar assistans, kontrollerar – övervakar och utreder brott. Borde inte FK-s roll vara att i samarbete med IVO, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Migrationsverket Kronofogden, Bolagsverket m.fl. övervaka och anmäla misstänkt brottslighet till polisen, lämna det underlag man har varpå polisen tar över själva brottsutredningen?

Ett vanligt svar när journalister ställer frågor till FK och polisen om assistanshärvor är ofta svaret ungefär så här:

Det är mycket svårutredda brott.

Så vad gäller polisen, både den ”vanliga” polisen och Ekobrottsmyndigheten – har dessa myndigheter den kunskap som krävs för att komma åt välfärdskriminaliteten där kriminella med ”enorm uppfinningsrikedom” nästan alltid ligger lite före? Behöver polisen en särskild enhet i Nationella operativa avdelningen (tidigare kallat Rikskriminalpolisen) som bara koncentrerar sig på brott i välfärdssektorn och eventuella kopplingar till organiserad kriminalitet?

 

”Enorm uppfinningsrikedom”. Jo, jag har läst så pass många böcker nu om den organiserade brottsligheten i Sverige att jag vågar med 100 % säkerhet slå fast att ”uppfinningsrikedomen” för att tjäna kriminella pengar är oerhört stor – mycket större än vad gemene man i allmänheten vill tro.

 

När jag började skriva det här blogginlägget var tanken att ha med en hel del funderingar kring en fortsatt storoffensiv från regeringen mot välfärdskriminalitet och vad vi kan vänta oss för förslag. Men i tisdags hände något fasansfullt i Örebro. En person gick in i en Komvux skola och sköt ihjäl 10 personer och tog sedan sitt eget liv. Anhöriga och överlevande är traumatiserade för resten av livet Det är det värsta massmordet i Sveriges moderna historia. I går undrade drottning Silvia vad som hänt med det lugna, snälla, fina Sverige?

 Och många undrar säkert samma sak. Mina föräldrar säger att de inte känner igen det land han växte upp i eller flyttade till (min mamma flyttade till Sverige innan jag föddes) - ett av världens absolut rikaste där det inte sprängdes nästan dagligen, framtidsoptimismen flödade och alla hela tiden fick det bättre.

Efter en så hemsk händelse måste vi nu hålla ihop. Politikens vardagliga trätoämnen om vilken/vilka skatter eller bidrag som ska sänkas eller höjas måste läggas åt sidan för ett tag. Gängvåldet, mordet på Koranbrännaren och nu det här – Sverige befinner sig i kris.