onsdag 22 januari 2025

Vad kan förvänta oss med assistansreformen 2025?

 Nytt år och därmed fortsatt kamp för att försvara oss mot försämringar för vår frihetsreform plus en lång rad andra saker kopplade till funktionsrättspolitik. Under alla år jag bloggat har jag inte ett enda år kunnat inleda med att ”det ser ljust ut”…


Ändå, det fanns ändå några saker som ändå måste betecknas som ljuspunkter på en totalt sett ganska mörk assistans himmel.


·  Det mesta tyder nu på att vi verkligen får en indexerad höjning av schablonersättningen 2026. Några brasklappar finns ändå. En akut ekonomisk kris eller ännu sämre omvärldsläge skulle antagligen sätta stopp för planerna.


· Det så omtalade dubbla föräldraavdraget kommer att halveras. Inte alls tillräckligt men ändå ett litet steg i rätt riktning.


·  Antalet personer beviljade statlig assistansersättning steg faktiskt en aning under 2024 + 61 personer till 13 343 personer. Källa Assistanskoll.se


·  För första gången på mycket länge pratade en ansvarig minister i höstas om höjda ambitioner i Funktionsrättspolitiken. Återstår att se vad det leder till i praktiken. Vi ska inte ha för höga förväntningar.


Däremot saknas fortfarande besked från regeringen på den centrala frågan hur behovsbedömningarna ska se ut i framtiden och ingenting utifrån det information vi kan ta del tyder på att en utredning är på gång om detta.


Finansiering. Ja, jag pratar en hel del om pengar och kommer fortsätta att göra det. Därför att det är absolut nödvändigt med både nya behovsdömningar och betydligt större ekonomiska resurser om vi ska få ordning på assistansreformen. Utan det sistnämnda hjälper det inte hur bra ändringarna är på papperet om det inte tillförs betydligt mer resurser = pengar.


 När vi granskar finansplanen kommande tre år finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att ge flera tusen personer till statlig assistansersättning. Det där med att LSS är en rättighetslag med i teorin obegränsad finansiering av finansdepartementet och kommunerna. Glöm det, det har den egentligen aldrig varit.

På Kommunal nivå fortsätter antalet assistansberättigade att minska, en nedgång som nu pågått sedan 2020. I november 2024 var 4701 personer beviljade kommunal assistansersättning Källa: Assistanskoll.se

Reformerna i stärkt personlig assistans måste hittills betecknas som ett fiasko. Ca 2000 personer skulle återfå sin personliga assistans, resultatet när detta skrivs är mycket magert.  Jag menar att det i huvudsak beror på två saker.


1 Försäkringskassan dubbla avdrag för föräldraansvar 2 Det faktum att Stärkt personlig assistans inte gick till botten med att rätta tillfrihetsreformens mest grundläggande problem till att lagen inte fungerar som det var tänkt - d v s behovsbedömningarna.'


Nu ska föräldraavdraget halveras. Ett litet steg i rätt riktning men jag tror inte det kommer påverka antalet som beviljas personlig assistans nämnvärt. Det troliga utfallet bekräftas också av en rapport från ISF som konstaterar följande:


Vi bedömer att regeländringarna inte heller på längre sikt kommer leda till en sådan utvidgning av rätten till assistansersättning som regeringen ville


De flesta avslag beror på att Försäkringskassan bedömer att barnen inte har grundläggande behov som når upp till kravet på mer än 20 timmar per vecka innan föräldraavdraget görs. Därför kommer halveringen inte att leda till att så många fler barn beviljas assistansersättning.

ISF och föräldraavdraget


När det gäller att nå fram till våra folkvalda politiker är det för det mesta mycket svårt. Och 2025 känns det kämpigare än på många år. Vi far backa tillbaka till valrörelsen 2018 då assistansreformen faktiskt fick rejäl uppmärksamhet.


Det är verkligen inte Ulf Kristerssons fel att Vladimir Putin invaderade Ukraina eller att det alltid oroliga Mellanöstern står i brand år efter år. Däremot får det svåra säkerhetspolitiska läget stora konsekvenser för vad som regeringen prioriterar. Väldiga resurser tillförs nu försvaret – givet det mycket allvarliga omvärldsläget så agerar alla regeringar likadant Och landets säkerhet. Ja, det är en mycket viktig uppgift för alla regeringar.


Förutom att så mycket pengar nu går till försvaret tycker jag också vi fått en mycket militariserad samhällsdebatt där andra viktiga inrikes problem får finna sig att stå helt skuggan av Putins krig och Nato. Det gäller i hög grad problemen i välfärden i allmänhet och leder därmed med automatik till att assistansreformen hamnar ännu längre ner på prioriteringslistan. Bland regeringspartierna (räknar här in SD) anklagar jag inte Liberalerna och Kristdemokraterna för att sakna goda intentioner men de väger för lätt. SD prioriterar ytterst helt andra saker än personlig assistans. När det gäller ansvarig minister Camilla Valtersson Grönvall (Moderaterna) tror jag faktiskt hon vill väl med reformen men saknar både makt och resurser.


Kort och gott. På regeringsnivå ser jag ingen politiker med tillräckligt mycket makt och pondus som verkligen kan driva våra frågor framåt på allvar. Under hela reformens existens sedan starten 1994 är det bara Bengt Westerberg som haft den makten och inflytandet utanför statsministerkansliet och Finansdepartementet. Alltså händer inte mycket.


Förstatligande? Ser ut att dra ut på tiden. Regeringens officiella förklaring är att det är ”svårare än vi trodde att genomföra förstatligandet” För mig är det en omskrivning för att ”det, enligt Finansdepartementet finns inte tillräckligt med pengar”… Men att det dröjer är verkligen ingen katastrof så länge det inte finns nya behovsbedömningar. Tvärtom vore det riktigt, riktigt illa om assistansreformen förstatligas utan nya kriterier för behovsbedömningar. Även här gäller det att Funktionsrättsrörelsen står på sig


Däremot, om det inte kommer hända mycket eller mest troligt ingenting vad gäller behovsbedömningar kan vi vara helt säkra på att något som verkligen kommer prioriteras är fortsatt kamp mot välfärdsbrottslighet.  Flera stora assistanshärvor ledde till fällande domar. Här är det högst sannolikt att det åtminstone blir debatt om långtgående åtgärder för att stoppa välfärdskriminalitet, inklusive GPS.

 

Jag beskriver läget som fortsatt mycket kärvt men stabilt och kommer så förbli under 2025. Vi som har statlig assistansersättning sitter relativt säkert under förutsättning att vi ligger lågt och inte gör något som väcker Försäkringskassans intresse. Hittar FK en anledning (särskilt ändrade förhållanden) för att öppna en omprövning är den eller de personerna illa ute. Mitt råd är – undvik kontakt med FK så mycket som möjligt. Jag är jätterädd för FK. Att man som mångårig assistansberättigad ska behöva ge ett sådant råd är milt uttryckt – sorgligt.


Jag har ändå mycket svårt och se att omprövningarna återupptas för alla enligt den gamla modellen, inte ens Försäkringskassan begär det enligt de besked som lämnats hösten 2024. Sker det, blir en fullständigt förödande smäll. Jag tror faktiskt ingen regering är beredd att ta ansvaret för det som kommer hända.


Sammantaget. Efter dryga två år med regering Kristersson är läget ungefär som jag räknade med hösten 2022. Varken sämre eller bättre.


Regleringsbrev till Försäkringskassan

I regleringsbrevet till Försäkringskassan har myndigheten fått tre uppgifter.


1 Utvecklingen av assistansreformen. Inkluderar bland annat redovisa indikatorer för assistansersättning. Indikatorerna ska bl. a. följa utvecklingen av antalet brukare, timmar, kostnader, antalet bifall och antalet avslag.


 2 Försäkringskassan ska följa upp och analysera hur halveringen av det schabloniserade föräldraavdraget har påverkat utfallet av rätten till assistansersättning. Redovisas till Socialdepartementet senast 13 november 2025.


3) Utreda förutsättningarna för att förstatliga assistansreformen. Försäkringskassan ska beskriva vad som krävs i form av IT-utveckling, utbildning, rekrytering, samarbete med berörda kommuner och övriga förberedelser som är nödvändiga för att ett statligt huvudmannaskap ska kunna genomföras på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt samtidigt som konsekvenserna för enskilda, anordnare och kommuner inte blir större än nödvändigt.


Det finns i alla fall inget om direktiv som syftar till direkta besparingar. Det har det inte gjort efter 2016. Ungefär som väntat.

Regleringsbrevet till Försäkringskassan



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar