Konsten att montera ner en välfärdsstat del 2

 I varje valrörelse har alltid välfärdsfrågorna en viktig roll. Även om ambitionsnivån skiljer sig en del är enigheten över blockgränsen total att vård, skola, omsorg mm är mycket viktigt att värna. Trots alla lovord om välfärden - sparas det hela tiden på just offentligt finansierad välfärd. Hur det fungerar i praktiken och motiven till att det ser ut som det gör tittade vi på översiktligt i del 1 av Niklas Altermarks och Åsa Pleisners bok Konsten att avveckla en välfärdsstat- en granskning av det åtstramningspolitiska kretsloppet.

 I del 2 ska vi titta på det ofta bortglömda fenomenet dolda besparingar. Mycket stora besparingar sker i det ”tysta” och beskrivs utförligt i boken.

 Dolda besparingar i välfärden är nedskärningar som inte syns direkt som t.ex. 1000 personer som förlorar assistansersättning eller 10 000 som nekas sjukpenning. Det handlar om olika stöd och bidrag som sänks eller inte höjs efter behov, högre avgifter med mera. I regel med i bästa fall dålig insyn för allmänheten och massmedia.

PÅ statlig nivå handlar det om t.ex. otillräcklig höjning av statsbidragen till kommunerna och mycket låga höjningar i ekonomisk ersättning till framförallt sjuka och personer med funktionsnedsättningar. I kommunerna på allt möjligt från lägre anslag till skolluncher till högre avgifter i hemtjänsten. Eftersom kommuner och regioner ansvarar för stora delar av välfärdssektorn blir därför kommunala och regionala ansvarsområden mycket utsatta.

Personlig assistans

 Inom assistansen sker de dolda besparingarna på framförallt två sätt. Otillräcklig höjning av schablonersättningen och anslagna medel till Försäkringskassan som inte betalas ut – orsakat av hårda behovsbedömningar och det handlar om enorma belopp. Hur mycket? Ja, det ska vi räkna översiktligt på nu. All statistik är hämtat från assistanskoll.se.

1997-2009 höjdes schablonen stadigt med 3-4 % per år. Underfinansieringen inleddes på allvar 2014. Låt oss anta att år 2013 hade regeringen bestämt att ett index införs med en årlig höjning på 3,5 % per år start 2014. Hur hög hade schablonen varit 2024? Timschablonen 2013 var 275 kr/timme, 332,6 kr/timme 2024.

Svaret blir 275 kr 2013 * 1,035^11 = 401,5 kr 2024. Schablonen hade alltså varit 20 % högre.

Anslaget för PA 2013 var ca 22,4 miljarder kr. Anslagen 2024 var ca 24,6 miljarder kr. Den borde alltså varit 24,6 miljarder kr plus 20 % = 29,5 miljarder kr

Enbart 2024 SPARADE STATEN DÄRMED NÄSTAN 5 MILJARDER KR ENBART MED UNDERFINANSIERAD SCHABLONHÖJNING! Och då är 3,5 % årlig höjning en ganska modest höjning. Det är otroligt mycket pengar. Motsvarar dygnet runt assistans för ca 2000 personer enligt ovanstående exempel. Alternativt mycket högre löner för våra assistenter.

Hur stora belopp som är dolda besparingar för personlig assistans inom kommunerna på detta sätt vet jag inte men vi kan antagligen utgå från att det senaste decenniet sammantaget handlar om många miljarder kr.

Men det stannar inte där eftersom Försäkringskassan inte spenderar alla anslagna alla pengar. Det beloppet beräknas bli 692 miljoner kr 2024 p.g.a. hårda behovsbedömningar. Totala DOLDA BESPARINGAR blir därmed sanslösa 5,6 miljarder kr enbart 2024. Hur mycket som sparats totalt (otillräcklig höjning +anslag som inte betalats ut) 2014-2024 orkar jag inte räkna på.

De totala besparingarna för staten, d v s inkluderat ca 3000 personer som förlorat statlig assistansersättning sedan 2015 är mycket större än 5-6 miljarder kr för 2024.

Ekonomisk trygghet och andra stöd – Sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, bilstöd med mera.

De dolda besparingarna går till ungefär på samma sätt som den personliga assistansen. Ekonomiska ersättningar som inte följer löneutvecklingar och anslagna medel som inte används. Ett exempel. År 2025 höjs lönerna med i snitt 3,9 % medan sjuk och aktvitetsersättning bara höjs 2,6 %. Med några undantag har det sätt likadant ut i åtminstone 15 års tid. De samlade dolda besparingarna under denna tid handlar om många, många miljarder kr.

 

Minskat statsstöd till kommunerna

Förutom kommunal inkomstskatt och en del avgifter får kommunerna omfattande ekonomiskt stöd från staten för att finansiera sin verksamhet, s.k. statsstöd. 2023 betalade staten ut 174 miljarder kr i statsstöd till kommunerna (Regioner inte inkluderade). 

Källa Regeringens budget  

Budgetanslag statsstöd till kommunerna sid 5

 Det är en enorm summa men likväl har det gjorts stora dolda besparingar senaste 15-20 åren enligt samma modell som personlig assistans med mera. Statsstöden höjs inte enligt ett fastställt index. Niklas Altermark konstaterar att med 2011 som basår och inflations säkrat index hade statsstödet 2023 varit hela 25 miljarder kr högre = 199 miljarder kr. Enbart 2023 gjorde därmed staten en besparing på hela 25 miljarder kr! För kommunerna innebär det att de i ökad utsträckning får finansiera sin verksamhet själva. Hur ser då dolda besparingar i kommunerna ut?

Kommunernas dolda besparingar

Kommuner och Regioner trängs av krav på besparingar på åtminstone 3 sätt:

 

* Det finanspolitiska ramverket kräver att kommunernas budget hålls i balans. Underskott är bara tillåtna temporärt.

 

* Statsstöden till kommunerna (som fortfarande är omfattande så klart) har senaste ca 15 åren minskat som andel av kommunernas intäkter.

 

* Överflyttning av kostnad från stat till kommuner p.g.a. indragen sjukpenning, personlig assistans, sjuk och aktivitetsersättning mm.

 

Till det ska tilläggas att många kommuner har problem med sviktande skatteunderlag p.g.a. utflyttning.

 

De dolda besparingarna (som dominerar helt) sker på framförallt tre olika sätt

 

·  Olika välfärdsnämnder får order att ”effektivisera verksamheten”. I klartext innebär det att samma uppdrag ska genomföras med minskad budget.

·  Anslagsökningar görs men motsvarar inte väntade utgiftsökningar i givet utgiftsområde

·       Välfärdsnämnderna får samma budget för kommande år som fjolåret minus underskott från föregående år.

 

I en djungel med dolda besparingar tycker jag också det finns ett stort demokratiskt problem. Eftersom de i regel genomförs i det tysta blir insynen från allmänhet och media mycket begränsad.

 

 

 

* Medan jag skrev det här blogginlägget dök en dyster men inte oväntad LSS nyhet upp från Stockholm. Huvudstaden har beslutat att genomföra stora dolda besparingar som primärt kommer drabba LSS boende, Kontaktperson, Ledsagning, Daglig verksamhet och korttidsboende. Återkommer till det i nästa blogginlägg. Men även att det ser allt ljusare ut vad gäller indexeringen av schablonersättningen.