Oppositionens assistansbudgetar är presenterade

 I vanlig ordning presenterar oppositionspartierna skuggbudgetar. Som nämndes i förra blogginlägget satsar regeringen 26,92 miljarder kr på assistansreformen. För oppositionspartierna ser det ut så här:

· Socialdemokraterna satsar samma belopp som regeringen och höjer schablonersättningen lika mycket, d v s 3,0 %. Totalt 26,92 miljarder kr.

· Vänsterpartiet lägger 27,01 miljarder kr och höjer schablonersättningen med 3,7 %.

·  Centerpartiet lägger 27,02 miljarder kr och höjer schablonersättningen med 3,7 %

·  Miljöpartiet höjer schablonersättningen med 6 %. Totalt 27,84 miljarder kr

 

I kvartetten sticker Miljöpartiet ut i positiv riktning med en höjning på så pass mycket som 6 %. Även fjolåret var Mp det mest generösa partiet med 5 %. Återigen konstaterar jag att Mp i opposition är ett mycket mer offensivt parti än Mp i regeringsställning. Ett ”symptom” som man tyvärr blivit van vid oavsett vilka partier som befinner sig i regeringsställning eller opposition. Socialdemokraterna följer regeringen med 3,0 % i höjning och 26,92 miljarder kr budgeterat. Väntat för mig att S lägger sig på samma nivå som regeringen. Samma sak gällde budgeten för 2024.

Vänsterpartiet och Centern ligger på samma nivå, 3,7 % och strax över 27 miljarder kr. Marginellt mer än Socialdemokraterna Hade personligen förväntat mig mer från VP. Maj Karlsson har varit mycket engagerad i frågan – min personliga uppfattning är att VP ”skräms” av rapporter vi ibland får om helt oskäliga vinstmarginaler hos vissa privata anordnare och kriminalitet i assistansbranschen, samt anställda personliga assistenter som behandlas illa.

Utifrån detta. Vad ska vi dra för slutsatser angående eventuella ändringar i assistanspolitiken med en röd-grön regering? Mitt svar är att det inte varit bättre än vad det är nu. Socialdemokraterna som i så fall sitter på både stats och finansministerposten kommer och garantera att det inte sker något revolutionerande i positiv bemärkelse vilket övriga partier kommer och acceptera. Och jag ser ingenting som tyder på en kraftig ändring hos ledningen i S heller. Både p.g.a. omvärldsläget och att jakten på regeringsmakten innebär att stora breda väljargrupper måste gynnas.

Det är mycket bra att S är emot funkisskatten men på partiets högsta nivå finns fortfarande mycket att jobba med vad gäller personlig assistans och LSS.

 

Det har under hösten lagts en hel del motioner i Riksdagen om personlig assistans från många riksdagspartier. Så engagemang för frihetsreformen finns definitivt på båda sidor blockgränsen. Problemet med pengar till reformen för oss uppstår när finansministern granskar utgiftsområdet personlig assistans och frihetsreformen får kämpa om utrymmet ihop med diverse andra utgifter som ska rymmas innanför statens utgiftstak som riksdagen fastställt.

 Några exempel på vad partierna motionerat om. Obs! Motionerna inkluderar motioner från enskilda ledamöter – inte hela partiet.

Vänsterpartiet vill utreda de samhällsekonomiska konsekvenser som det ökade antalet avslag av personlig assistans leder till. Ett mycket bra initiativ. Även VP-s motpol i Riksdagen, SD vill göra samma sak.

Socialdemokraterna vill att regeringen redovisar hur schablonbeloppet har räknats fram och göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättning.

Miljöpartiet vill att flyktingar och andra som flyttar till Sverige ska ha samma rätt till personlig assistans och andra bosättningsbaserade förmåner som andra.

Centerpartiet vill att regeringen lägger fram en proposition för införande av ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans och säkerställer att övergången görs så att inga försämringar sker. De vill att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans.

Kristdemokraterna vill utreda möjligheten att kvalitetssäkra yrkestiteln personlig assistent med viss grundläggande utbildning inom vård och omsorg, för att höja yrkets status.

Ska vi sammanfatta alla motioner finns det gott om initiativ för att förbättra läget. Jag hittar ändå ingen motion som vill åtgärda den allra största källan till alla problem – avskaffa de grundläggande behoven helt och hållet.

Assistanskoll samanfattar oppositionens skuggbudgetar

*  Jag tjatar ju om att det s.k. finanspolitiska ramverket måste luckras upp för att få loss pengar till välfärdssatsningar. Idag kom ett besked från regeringen att ramverket kommer luckras upp lite grann i alla fall. Nu går vi från ett överskottsmål till ett balansmål under en konjunkturcykel, d v s lågkonjunktur-högkonjunktur. Det räcker alltså att staten går plus minus noll över tid.

6 av 8 riksdagspartier står bakom överenskommelsen. Det betyder att den övergripande ekonomiska politiken under överskådlig framtid inte kommer skilja sig nämnvärt om en Moderat eller Socialdemokrat basar över finansdepartementet.

Regeringens pressträff om ramverket 

Statsbudgeten – Timschablonen höjs med 3,0 % upp till 342,6 kr/timme 2025

 När Riksdagen öppnar efter sommarledigheten håller statsministern alltid ett tal, s.k. regeringsförklaring där huvuddragen i regeringens politik kommande år presenteras. I vanlig ordning i de här sammanhangen var det magert med besked vad gäller Funktionsrättspolitik. Personlig assistans nämndes men då handlade det om att hur viktigt det är att värna reformen genom att bekämpa kriminaliteten. Besked om högre schablonersättning, nya behovsbedömningar slopat avdrag för föräldraansvar mm nämndes inte.

Många blev oroliga inför vad som skulle presenteras i regeringens budget för 2025. Ifa kommenterade så här:

Detta bådar inte gott för det nu påbörjade riksmötesåret. Hittills har IfAs begäran om möte med finansministern bemötts med tystnad, våra påtryckningar om förändringar som behövs kring bland annat behovsbedömningen, föräldraavdrag och statligt huvudmannaskap har inte lett till någon aktiv politisk handling.

Att jag har låga förväntningar på regeringens politik, blåa som röda nog är välkänt nu. Vad fick vi då för besked från finansminister Elisabeth Svantesson vad gäller personlig assistans? Vad gäller schablonersättningen var det faktiskt bättre än förväntat, eller i alla fall mindre dåligt. Själv trodde jag på en höjning på max 2,5 %, nu blev det istället 3,0 % vilket ger ett timbelopp 2025 på 342,6 kr. Totalt beräknas utgifterna bli 26,92 miljarder kr 2025 och öka till 28,66 miljarder kr 2027. Vi får gå tillbaka ända till 2012 (2021 undantaget) för att hitta en höjning över 3,0 %.

Det är mycket sällsynt att man blir positivt överraskad vad gäller behandlingen av personlig assistans i Rosenbad men här var ett undantag. Här vill jag ändå trycka på att:

Visst är 3,0 % i höjning är mycket bättre än 1,5 % och även bättre än 2,5 % men det räcker fortfarande inte för att täcka assistenternas löneökningar. Därför skriver jag ”mindre dåligt” än tidigare – underfinansieringen fortsätter men i mildare form.

På pluskontot hittar vi också att regeringen vill halvera föräldraavdraget och sist men inte minst. Nu finns verkligen konkreta planer på att införa indexerad höjning av schablonersättningen. Detta ska ske 2026 men kan vi lita på att det verkligen blir sant? Jag jublar aldrig innan jag vet att det är sant men nu är jag i alla fall relativt säker på att det blir så – i alla fall så länge det inte blir stormaktskrig i Mellanöstern. Sen är det superviktigt att höjningen åtminstone följer löneindex. Kommer att återkomma till det när mer information kommer från regeringen.

Ansvarig minister Camilla Valtersson-Grönvall har meddelat att regeringen tänker höja ambitionerna i funktionsrättspolitiken och att offensiva förslag kommer att läggas. Återstår att se vad det innebär i praktiken. Inom assistansen saknas fortfarande besked om nya behovsbedömningar. Som ni vet anser jag det är superviktigt att behovsbedömningarna ändras innan staten blir ensam huvudman Vi får ända ta fasta på att det är mycket länge sedan vi hörde från en regeringsmedlem att vi ska satsa på funktionsrättspolitiken och det ger oss möjligheter att faktiskt sätta press på regeringen.

Hur ser det då ut i budgeten i andra viktiga delar för oss? Några exempel

·       Nytt jobbskatteavdrag vilket förstärker den s.k. funkisskatten för personer med sjuk/aktivitetsersättning. Jag vet en del ogillar ordet ”funkisskatt” men för mig handlar det inte om ord i första hand utan om principen. Personer som inte kan arbeta av orsaker hen inte rår över betalar relativt till sina magra inkomster mest inkomstskatt i landet. Det är en de facto omvänd Robin Hood skatt.

·  Läkemedelssubventioner. Stora försämringar. Högkostnadsskyddet höjs och beräknas spara staten 540 miljoner kr 2025 och sedan öka till 2,7 miljarder kr 2027. Motiveras med att utgifterna för staten totalt sett stiger snabbt.

·  Bostadstillägg. Inga höjningar och blygsamma höjningar av sjuk och aktivitetsersättning på 2,6 %. Vilket i praktiken innebär en standardsänkning jämfört med löneökningar på arbetsmarknaden.

·   Stödet till personer med funktionsnedsättning som vill starta företag ska förbättras. Däremot görs besparingar som helhet inom utgiftsområdet Arbetsmarknadsstöd på drygt 160 miljoner kr. Totala utgifter, strax under 7 miljarder till olika program och insatser.

·  Ökade anslag på totalt en miljard kr till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

·  Förbättringar i ekonomiskt stöd till Funktionsrättsorganisationer. Årlig ökning på 20 miljoner kr 2025-2027.

 

Summerar vi det här så är det bättre än förväntat/befarat vad gäller personlig assistans. När det gäller ekonomiska stöd blir det rött kort för ny ”funkisskatt” och försämringarna i högkostnadsskyddet för läkemedel. Den låga höjningen i sjuk och aktivitetsersättningen samt bostadstillägg blir också underkänt. På pluskontot hittar vi form bättre schablonersättning än befarat och trolig indexhöjning av assistansersättningen från 2026 också ökat stöd till BUP och funktionsrättsorganisationerna I nästa blogginlägg tittar vi på hur oppositionen budgeterat för assistansreformen 2025.

 

”Blandad kompott” med andra ord.

Heja Olika sammanfattar statsbudgeten