Ny vägledning för personlig assistans från Försäkringskassan

Försäkringskassan har släppt sin senaste vägledning för personlig assistans. Och det finns faktiskt delar som är riktigt positiva. Ett allt större problem som många upplever är att FK i allt större omfattning vill detaljstyra vad assistansen får användas till. Detta har lett till att många omprövningar med påföljande indragningar gjorts med hänvisning till ”särskilt ändrade förhållanden” Det går ju helt emot lagens verkliga intentioner där tanken är att vi ska kunna använda vår personliga assistans för att leva det liv vi själva vill.

Kanske har ändå FK lyssnat på åtminstone en del av kritiken. I vägledningen kan vi nu läsa bland annat följande:

”Den försäkrade har stor frihet att använda sina assistanstimmar som hen själv väljer...

Ett beslut om personlig assistans ska innehålla information om den yttre ram inom vilken timmarna får användas. Det är sedan den försäkrade som avgör när och på vilket sätt stödet ska ges inom den ram som de beviljade timmarna ger. Det innebär att den försäkrade har stor frihet att använda sina assistanstimmar som hen själv väljer. 

Att assistanstimmarna används på andra sätt är aldrig i sig anledning att ompröva beslutet.

Om assistanstimmarna används på andra sätt på grund av väsentligt ändrade förhållanden kan dock förutsättningarna för omprövning vara uppfyllda.”

Ifa kommenterar vägledningen så här:

– Det är en bra skrivning som Försäkringskassan har gjort

Ifa har uppmärksammat Försäkringskassan på att det har varit väldigt oklart vad assistanstimmar får användas till. Många användare har varit oroliga för att man inte får byta hobbys eller aktiviteter, utan måste hålla sig till exakt det som nämns i beslut och utredning.

Försäkringskassans vägledning

Utan tvekan är detta rejäla steg i rätt riktning vad gäller FK-s syn på vad personlig assistans handlar om. Men fina skrivelser i ett dokument hjälper ingen, de måste också omsättas i faktisk tillämpning. Ett stort orosmoment är för mig är – som vanligt väsentligt ändrade förhållanden.

Omprövningsstoppet är ju som bekant inte definitivt och precis som jag väntade mig tolkar FK begreppet särskilt ändrade förhållanden mycket brett vilket leder till låga trösklar för omprövningar vilket är raka motsatsen till hur begreppet ska tolkas enligt alla assistansjurister jag träffat och läst intervjuer med. Som jag skrev i förra blogginlägget. Jag menar definitivt att det nya regleringsbrevet lämnar utrymme för ökade befogenheter att återuppta omprövningar.

 

Försäkringskassan ska analysera handläggningen av ansökningar om fler assistanstimmar. Underlag som ligger till grund för besluten ska analyseras liksom kvaliteten i besluten. Det första beslutet om assistansersättning ska jämföras med nya beslut om fler eller färre timmar.

Den sistnämnda meningen lämnar som jag ser det betydligt större utrymme för FK att dra in all assistans med hänvisning till att det första beslutet inte var korrekt med påföljande återbetalningskrav.

* Förra veckan publicerade Heja Olika en artikel en stor vad stora assistansanordnare tror om tillämpningen nu när Stärkt personlig assistans ska förverkligas. Flera uttryckte oro för att det blir snäva tolkningar av både rätten till assistans för barn. Jag sammanfattar mina egna tankar det så här:

Jag håller med de som anser att FK troligen kommer tillämpa den nya lagen strängt angående rätten till assistans för barn och personer som behöver kvalificerade aktiverings och motiveringsinsatser.

 

Nyckelordet för sväva bedömningar är KVALIFICERADE som lämnar stort utrymme för tolkning.

 Hur kommer FK tillämpa Stärkt personlig assistans?

Som jag skrivit innan - jag tror inte de medel som regeringen avsatt i budgeten kommande 3 åren (plus 2.3 miljarder kr i budgeten 2025) täcker de verkliga behoven ens för de personer som berörs.

Huvudorsaken för mina farhågor att 2,3 miljarder kr inte räcker är att i dagsläget ligger antalet beviljade timmar i genomsnitt på ca 129 timmar/vecka. Med väntetid/jourtimmar motsvarar det nästan dygnet runt assistans. Dygnet runt assistans för en person kostar – brutto ca 2 miljoner kr. Dygnet runt assistans för ca 2000 personer som beräknas tillkomma blir bruttobeloppet ca 4 miljarder kr…

 

Jag har haft diskussioner på facebook om att staten kollar utgifterna. Är det inte rimligt att staten följer upp hur assistanspengarna används och följer upp hur utgifterna utvecklas? Självklart. Det är våra gemensamma pengar och det är alla regeringars och riksdagens skyldighet att ha koll på alla skattepengar ska går till rätt saker. Men att ha koll på hur utgifterna får aldrig bli synonymt med nedskärningar.

 

Efter domen i Regeringsrätten 2009 som inskränkte de grundläggande behoven generellt har denna koll på kostnad bara lett till försämringar och blivit de facto kodord för besparingar och tidvis hätsk debatt om att frihetsreformen kostar för mycket. Nu är det dessutom dåliga tider med flera parallella kriser och sedan 1995 finns ett mycket tydligt samband. Är det kris och/eller staten får stora oväntade utgifter -så är det fara för stora försämringar i assistansreformen. Vi får se vad Lars Lööw kommer föreslå i sin utredning. Kändes lovande först angående omprövningarna sedan har det kommit besked som pekar åt helt fel håll.

 

Jag hade inte haft samma rädsla för ordet ”kostnad” för 15-16 år sedan men tiderna har som bekant förändrats till det sämre.