Vi måste uppmärksamma mycket mer vilka konsekvenser klimatförändringarna kommer att få för oss funkisar och andra riskgrupper

 Alla som känner mig, fysiskt eller i den digitala världen vet att jag är mycket väderintresserad. Följaktligen är jag mycket intresserad av klimatfrågan. I det här blogginlägget ska jag vidga vyerna och fundera kring konsekvenserna för personer med funktionsvariationer/normbrytande funktionalitet när klimatet blir allt varmare.

Nyligen släppte FN-s klimatpanel IPCC en ny rapport om tillståndet för klimatet och därmed förutsättningarna för livet på jorden. Ska inte fördjupa mig i själva rapporten utan nöjer mig med att konstatera att allt tyder på läget är oerhört allvarligt – vi befinner oss nära gränsen till en skenande global klimatkatastrof. Den kommer påverka allt liv på jorden och handlar bokstavligen om liv eller död för hundratals eller t.om miljardtals människor. Hur mycket kommer vi kunna bromsa uppvärmningen? Inte en aning men det omtalade 1,5 grader målet (ökning i jordens medeltemperatur sedan slutet av 1800-talet) känns totalkört och har troligen varit det ganska länge.

Många kanske tycker att någon enstaka grad hit eller dit i global medeltemperatur inte spelar någon större roll. Låt mig då klargöra följande (vilket jag tycker såväl politiker som journalister är usla på)

·       För 15000 - 20 000 år sedan var den globala medeltemperaturen 5 grader lägre än idag. Då rådde istid och det som idag är Sverige täcktes helt av ett 3 km tjockt istäcke.

·   För ca 250 miljoner år sedan drabbades jorden av en skenande klimatkatastrof. Medeltemperaturen på jorden var 6-7 grader högre än idag. Resultatet? 90 % av allt liv på jorden dog ut. Varje grad spelar därför mycket stor roll.

Tillbaka till nutid och vår situation. Visst diskuteras det en hel del om konsekvenserna för Sverige och anpassning. Det är givetvis jätteviktigt men någon debatt om vad det allt varmare klimatet kommer innebära för funkisar och även andra riskgrupper – tja, den diskussionen finns knappast. Och eftersom den knappast kommer att komma igång av sig själv är det hög tid att vi själva försöker lyfta den. Ja, den finns ju knappt i den interna debatten heller.

Varför denna avsaknad av debatt hur riskgrupper ska skyddas så gott det går? Delvis handlar det som vanligt om att vi ofta är en bortglömd och marginaliserad grupp men det handlar även om andra saker. Mitt intryck är att klimatfrågan är så stor och svårlöst att flertalet politiker inte på allvar ”orkar ta i den”. In i det sista hoppas de som har den politiska makten att några magiska uppfinningar ska lösa allting utan några större ansträngningar för vare sig politiker eller medborgare.

 Det allt varmare klimatet påverkar samhället och människorna som lever i det på otaliga sätt. Här ska jag fokusera på tre mycket tydliga konsekvenser som i stor utsträckning kommer att drabba funkisar och andra riskgrupper med hälsoproblem.

Hetta/värmeböljor

Många personer med bräcklig hälsa mår dåligt av höga temperaturer, det inkluderar såväl många äldre men även yngre personer med dålig hälsa. I de grupperna finns många personer med omfattande funktionsvariationer både med och utan personlig assistans. Jag känner flera personer som delar min livssituation som stannar inomhus när kvicksilvret passerar 30 gradersstrecket i skuggan, värmen blir för stark. Själv klarar jag hög värme hyffsat men, när vi når 30 strecket eller mer påverkas jag definitivt negativt. Jag blir trött och slö. Hittills har temperaturer på 35 grader eller mer varit mycket ovanliga i Sverige. I en ganska nära framtid kommer emellertid värmeböljor på 35 grader eller mer vara ganska vanliga. Själv tror jag att Sverige har ett nationellt värmerekord på ca 40 grader inom max 10- 15 år. (38,0 grader idag)

Många i olika riskgrupper riskerar därmed att må riktigt dåligt under sommaren med stor risk för kraftigt ökad belastning på sjukvården under sommarmånaderna och uppenbar risk för ökad överdödlighet p.g.a. värmen. Var finns planerna för att ge skydd åt riskgrupper under svåra värmeböljor? Har inte hört ett ljud om t.ex. framtida möjlighet att få bidrag för installation av luft konditionering och ersättning för ökade el-kostnader om hen tillhör riskgrupper.

 

Skyfall

I mitten av juli dränktes västra Tyskland och Belgien i monsunliknande skyfall som krävde ca 200 dödsoffer. Dylika skyfall kommer antagligen bli allt vanligare och kan självfallet inträffa även hos oss. Om/när det inträffar. Varningar från SMHI och order om evakuering i all ära men var någonstans ska vi ta oss och hur ska evakueringen ske? Var finns planerna på hur personer som har svårt att flytta sig på egen hand ska föras till ”trygg mark”. I dagsläget finns inga överhuvudtaget så vitt jag vet, troligen med undantag av äldreboenden.

 

Skogsbränder

Delvis samma problem som med översvämningar. Var och hur ska personer som har svårt att förflytta sig på egen hand evakueras? Jättelika skogsbränder för även indirekt med sig andra allvarliga hälsorisker med hälsofarlig brandrök som sprider sig långt bort från själva branden/bränderna. Utan att vara närmare insatt i ämnet men denna typ av rök måste vara livsfarlig för personer med andningsproblematik.

 

Det finns som sagt många, många fler områden. I klimatfrågan finns också en tydlig klassdimension inbyggd – de fattigare drabbas hårdare av klimatförändringarna än de välbeställda. Det gäller inte bara i fattiga länder utan även hos oss. Den s.k. gröna omställningen kommer också medföra olika typer av merkostnader för alla och som i vanlig ordning kommer drabba de med tunn plånbok hårdast. I denna grupp finns många funkisar, som i många fall lever på existensminimum. Denna oerhört viktiga aspekt saknas helt i klimatdebatten.

 

Avslutar med ett exempel på hur svårlöst klimatkrisen är. Alla ska åka mer kollektivt, mer bussar, mer tåg. Fordonsparken med bussar och tåg på global nivå måste därför växa mycket snabbt. Men vi blir inte av med koldioxidutsläppen för det vilket många politiker verkar inbilla sig, åtminstone i debatten. I produktionen av bussar, tåg, bygga nya järnvägar och tunnelbanor krävs enorma mängder stål och stålproduktionen (f.t. ungefär 1,7 miljarder ton/per år i hela världen) skapar enorma utsläpp av koldioxid. Så ser verkligheten ut sensommaren 2021…