1949 skrev den engelske författaren George Orwell en klassisk roman med titeln 1984 (Originaltitel Nineteen Eighty-Four). Boken är en science fiction roman som skildrar en dystopisk framtid där demokratin kollapsat och staten ägnar sig åt massövervakning. Nu blev inte framtiden så dyster som George Orwell fruktade. År 2021 fanns fortfarande de västerländska demokratierna kvar. De allra flesta statsvetarna anser ändå att demokratin går bakåt i land efter land. Hade George Orwell besökt dagens värld hade han troligen konstaterat att det inte är så illa i som jag befarat i västvärlden men vi är utan tvekan på väg mot det samhälle jag varnade för.
När internet slog igenom vet jag många hurrade – nu var dagarna för
alla diktaturer räknade – ingen diktator skulle kunna kontrollera internet.
Ungefär 25 år senare får vi väl konstatera att alla optimister var mycket
naiva, väldigt få hade tänkt sig att diverse odemokratiska krafter och
organiserad brottslighet skulle utnyttja internets möjligheter för egna
syften. Istället för att skydda demokratin oroar sig allt fler nu för att internet
istället kommer att avveckla demokratin.
Förutom att alla möjliga extremister utnyttjar nätet för sina syften
ger den nya tekniken oanade möjligheter till kontroll och övervakning som hade
gjort den ökända östtyska säkerhetspolisen STASI gröna av avund. Den stat som
gått längst till att utnyttja internets och annan spetsteknologis (t.ex. AI) odemokratiska
övervakningspotential är Kina som är i full färd med att bygga upp en
övervakningsapparat vars omfattning världen aldrig skådat tidigare.
Ska inte vi i den demokratiska västvärlden vara skyddade från den här
typen av övervakningsapparat? På papperet är svaret ja – i praktiken är inte
svaret lika självklart. Håller vi oss bara till Sverige har det nu förts en
debatt i minst 10 år hur befolkningens integritet ska skyddas samtidigt som det
kommer nya förslag om större befogenheter för staten när såväl politiska och
religiösa extremister som grova brottslingar utnyttjar internet för egna syften.
Allt mer av samhällsdebatten handlar följaktligen också hur vi ska skydda oss
mot terrorister och bekämpa organiserad kriminalitet och parallellt med den
blir de högernationalistiska krafterna allt starkare. Det råder så att säga
djup lågkonjunktur för frågor som handlar om hur demokratin ska förbättras och
minoriteters rättigheter skyddas.
Tittar vi framåt inför nästa riksdagsval är oddsen mycket låga på att
de stora frågorna i valrörelsen blir brottskämpning och migration/integrations
politik där flertalet partier i varierande grad kommer spela ”SD light”. Själv
hoppas jag välfärdsfrågorna kommer i fokus efter pandemin som visat på vilka
revor det finns. En väl fungerande välfärdsstat tror jag är bästa skyddet mot höger
nationalismen med sitt övertydliga ”vi mot dem” budskap. Förutsättningar borde
finnas men säker är jag inte.
Det är mot denna bakgrund jag tror vi få får se FK-s horribla idéer om
övervakning av såväl assistansanvändare och assistenter där många faktorer
samverkar:
· Välfärdens framtida finansiering – hur ska pengarna
räcka till?
· Organiserad kriminalitet är en het fråga – vilka
åtgärder måste vidtas för att bekämpa denna brottslighet?
· Assistansbranschen är, som många andra
välfärdsverksamheter utsatt för organiserad brottslighet – omfattningen vet
ingen exakt.
· Assistansreformen har alltid varit utsatt för
kritik.
· Funkisar är och har alltid varit en lågstatusgrupp
och personlig assistent är inget högstatus yrke vilket bland annat syns i
höjningarna av schablonersättningen.
Det finns flera exempel men det får räcka. Min poäng är att allt jag
nämnt ovan gör att den kriminalitet som bevisligen finns gör oss till lätta/”tacksamma”
måltavlor. Ju lägre status desto mer drakoniska åtgärder anses acceptabla för
att bekämpa ett problem mot berörd grupp, i vårt fall assistansanvändare och
våra personliga assistenter. Vi kan med mycket stor sannolikhet anta att
regeringen har samlat ett antal berörda myndigheter där frågan har varit hur
välfärdsbrottslighet ska bekämpas. Polisen redogjort hur läget, enligt dem
ser ut varpå FK satt igång med att tänka ut möjliga åtgärder från deras håll
för att bekämpa brottsligheten.
Sådana här förslag skulle vara omöjliga att föreslå för t.ex.
barnfamiljer. Backar vi klockan 15-20 år tror jag sannolikheten är mycket låg
att någon föreslagit något liknande ens för oss, även med samma teknik
tillgänglig som idag. Vi befinner oss tyvärr 2021 på ett sluttande plan där
allt mer odemokratiska metoder blir acceptabla arbetsmetoder och odemokratiska
krafter flyttar fram sina positioner. Måste vara unikt för Sverige i
efterkrigstiden att en statlig myndighet som jobbar under en röd regering offentligt
har idéer (IB på 70-talet var en hemlig organisation) som brutalt bryter mot
arbetstagares rättigheter…
FK agerar inte i ett eget
universum även om det ibland känns som myndigheten ser sig själva som en stat i
staten. Den styrs av regleringsbrev, signalpolitik, politiska prioriteringar
och samhällsandan som i nutid definitivt inte gynnar minoriteter. Senaste 15-20
åren har det blivit allt ”fulare” att vara beroende av hjälp från samhället. I
synnerhet assistansanvändare och sjukskrivna anses ”kosta för mycket” och ha
det ”för bra” och det återspeglas i hur Försäkringskassan arbetar. Samverkar de krafterna med att organiserad
kriminalitet utnyttjar välfärdssystemen ska vi kanske inte vara så överraskade
att det kommer så här tokiga förslag.
Vad gäller reaktioner från vår sida
Jag är inte rädd för att det här går
igenom. Som jag skrev i förra blogginlägget – det är för många lagbrott mot
fundamentala demokratiska rättigheter. Det är ändå riktigt illa att det bara
finns tankar om åtgärder som bryter mot demokratiska rättigheter garanterade i
grundlagen. Det visar, tyvärr att demokratin även i Sverige börjar befinna sig
på ett sluttande plan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar