Vi var förvarnade när det var dags för förra veckans avsnitt i Uppdrag granskning (UG), återigen skulle mycket grava missförhållanden bli offentliga.
Alla fysiska övergrepp som
Dick utsätts för är så klart vedervärdiga
och mycket jobbiga att titta på. Det ska bara inte få gå till så här i
Sverige år 2020, det är svårt att beskriva vad jag verkligen känner utan att
använda lite väl grova ord.
Nu ska jag fokusera på en
aspekt som jag tycker i efterdyningarna fått lite uppmärksamhet och som jag
nämnde ovan, nämligen Dicks ”hem”.
Enligt LSS förarbeten ska ett
gruppboende vara så likt en vanlig bostad som bara är möjligt, tanken var att
de skulle avlägsna sig från institutioner, ungefär 26 000 personer bor idag
i gruppboende.
Anm
Gruppboende är INTE synonymt med det som
benämns LSS bostäder, det finns totalt fyra olika sorters LSS boende, förutom
gruppboenden:
* Serviceboende
* Särskilt anpassad bostad
* Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och
ungdomar som inte kan bo i föräldrahemmet.
Vad finns då att säga om det
som ska vara Dicks bostad? Jag kan inte
med bästa vilja kalla det hem, det är enbart en förvaring- Jag skäms inte för
att kalla det ett fängelse heller med tillägget att det skulle bli ett
ramaskri i landet om fångarna i våra fängelser levde i samma miljö. På
institutionernas tid var tanken att personer med stora funktionsvariationer
skulle hållas åtskilda från samhället, samma sak gäller för Dick, han är en fånge. En kollega i
Funktionsrätt Jönköpings län sammanfattade det bra när vi pratade om programmet:
Det här såg ut som ett barnhem i Rumänien
Mörkertalet ja, hur många liknande fall finns som
Dicks och Robin? Robin som var
instängd i en stuga i skogen (officiellt LSS boendet Särskilt anpassad bostad) har Uppdrag
granskning uppmärksammat tidigare. I förra veckans program framgick att Robins
situation förbättrats. FUB har undersökt saken och kommit fram till att våld
förekommer i skrämmande 40 % av landets gruppboende. Det betyder i så fall att tusentals
personer är drabbade av våld i varierande omfattning.
Jag vet att FUB aldrig vill använda ordet institution
men det vi såg i UG måste kallas för vad det är, allt enligt Funktionsrättskonventionens kriterier Då kanske
politikerna lyssnar, få politiker vill ändå förknippas med ordet ”institution”
i funktionsrättspolitiken.
Hur ska vi komma tillrätta med det här? Det är egentligen
för milt att prata om missförhållanden (har själv använt den beteckningen). Det här handlar om ett haveri för LSS insatsen
gruppboende. Det spelar ingen roll tycker jag att det även finns gruppboende
som fungerar bra där både boende och anhöriga är nöjda. Om det förekommer våld
i 40 % av alla gruppboenden betyder det att minst 40 % med automatik bryter
grovt mot flera artiklar i Funktionsrättskonventionens artikel och därmed också är institutioner. Förutom centrala
artikeln 19 bland annat artikel 15 och 16 (rätten att inte utsättas för tortyr
eller förnedrande behandling samt övergrepp). I Dicks och Robins fall är det
också uppenbara brott mot artikel 18 och 20 rätten till fri och personlig
rörlighet samt fullvärdigt medborgarskap).
Jag tycker att FUB fokuserar för mycket
på just utbildningar. Självklart behövs utbildning om berörda personers behov när
personalen jobbar med personer som har t.ex. autism men vi, dv s Funktionsrättsrörelsen måste även lägga
stor kraft på bland annat följande:
KRAV på personlig lämplighet. Personer som saknar empati och/eller är ointresserade av jobbet ska inte jobba med människor överhuvudtaget.
KRAV på bakgrundskontroll på anställd personal.
KRAV på satt de verksamheter som visas i UG stängs så fort som möjligt.
KRAV på att IVO får kraftigt ökade resurser att genomföra kontroller med starka påföljder när verksamheten inte fungerar. Här är ett mycket allvarligt problem att det juridiskt inte finns ett tjänstemannaansvar
Nedan finns en länk till ett reportage och efterföljande diskussion från Aktuellt. Inslaget börjar 13-14 minuter in i programmet. För känsliga tittare vill jag dock varna för otäcka inslag.
* Samtidigt som jag skriver det här blogginlägget noterar jag att Funktionsrätt skrivit en debattartikel med budskapet att personer med funktionsvariationer/normbrytande funktionalitet är (föga överraskande) mer utsatta för hat och våld än befolkningsmajoriteten. Funktionsrätt påpekar också med fasa att vår grupp till skillnad från etniska, religiösa minoriteter, hbqt personer och ett flertal andra grupper saknar rättsligt skydd i kategorin hatbrott. I debattartikeln skriver Funktionsrätt bland annat följande:
Det
är motsägelsefullt att lagstiftningen skyddar grupper som
diskrimineras i vardagen, samtidigt som motsvarande skydd till alla grupper i
fråga om brott där gärningen motiverats av just personens grupptillhörighet
eller egenskap saknas. Internationellt finns en konsensus om att ett brott som
begås med dessa motiv utgör hatbrott.
FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
ställer krav på att Sverige ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att
motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar