Om pensionärer haft rätt till personlig assistans och hemtjänsten varit mer assistans lik hade dödstalen i Covid-19 sannolikt varit mycket lägre del 1

Ända sedan Coronapandemin med sjukdomen Covid-19 blev klassad som samhällsfarlig har Folkhälsomyndigheten gång på gång påpekat hur viktigt det är att skydda de äldre. Nu, när vi kommit en bra bit in i maj är det bara och konstatera att strategin har misslyckats helt. Över 1000 personer har avlidit i äldreboenden och många fler är smittade. Det blir faktiskt pinsamt när vår statsminister Stefan Löven låtsas om att regeringen har ”ingen aning” vad de höga dödstalen beror på. Det är nämligen inte svårt att förstå grundorsakerna:

Till att börja med har många som bor på äldreboende flera underliggande sjukdomar. Utöver det är den viktigaste orsaken är med stor sannolikhet en mycket hög omsättning på personal med dåliga anställningsvillkor. Det är självklart att ju fler personer som kommer i kontakt med personer som redan har dålig hälsa desto större är sannolikheten att smittan sprids. Att brist på skyddsutrustning till personalen på många håll varit ett stort problem förvärrar givetvis situationen än mer.

Vid sidan av äldreboenden är ju hemtjänsten och hemsjukvården samhällets viktigaste stödformer till personer som behöver hjälp och stöd på ålderns höst. Hemtjänsten dras med samma problem som äldrevården med mycket stor omsättning på personal vilket är helt förkastligt när vi drabbas av en allvarlig pandemi som Covid-19 som dessutom ofta drabbar äldre mycket hårt. Vi kan ju inte bli beviljade personlig assistans efter 65 årsdagen och måste dessutom tillhöra en av de tre personkretsarna i LSS.

Hur hade situationen varit om pensionärer också hade haft rätt till personlig assistans?

Svaret på frågan måste bli att ingen kan veta med säkerhet eftersom ingen pensionär kan få personlig assistans. Däremot är det högst sannolikt att dödstalen hade varit betydligt lägre om det funnits rätt till personlig assistans även för +65 gruppen och om hemtjänsten varit uppbyggd på ett sätt så den liknat mer personlig assistans. Helt enkelt därför att omsättningen på personer som hjälper berörda personer skulle vara mycket mindre vilket rimligtvis minskar risken för smitta rejält.

Vad vi däremot kan avfärda med 100 % säkerhet är att rätt till PA för pensionärer hade varit en ”kostnadsbomb” för samhället. Ingen seriös undersökning har hittills visat att hemtjänsten är mer kostnadseffektiv än personlig assistans. Sanningen är istället det motsatta, personlig assistans är en mycket kostnadseffektiv service och hjälpinsats. Och precis som andra vill våra pensionärer inte ha mer hjälp än nödvändigt. Att pensionärer skulle ha rätt till personlig assistans skulle därmed inte skapa en ”explosion” i efterfrågan på just personlig assistans. Min älskade farmor som gick bort för 15 år sedan sammanfattade det så här:

Jag är inte rädd för att dö men jag är rädd över att dagen kommer då jag inte kan ta hand om mig själv.

Precis som andra ville min farmor så länge som möjligt klara sig själv. Och personlig assistans – ja, det hade inte varit efterfrågat alls…

Nej, jag säger inte att alla pensionärer ska ha personlig assistans eller ens vill ha det men rätten till PA ska definitivt finnas. Möjligheten till andra stödformer måste finnas kvar.

Även om PRO så vitt jag vet inte driver frågan är jag tämligen säker på att våra pensionärer skulle uppskatta om hemtjänsten fick mer assistansliknande drag. Det är i praktiskt utförande ingen trollkonst – allt handlar om att ge mottagaren av insatsen mer inflytande hur och vem hen ska få hjälp av och hur. Det löser man genom att ett mindre antal personer hjälper en person så att denne slipper ha i värsta fall dussintals besökare hos sig varje vecka + mer generös tilldelning av timmar vid behov så klart. 

Hemtjänstpersonalen är oftast sönderstressad p.g.a. besparingar.  Skulle en kontantstödslösning fungera även inom hemtjänsten? Jag tror det, det är i alla värt att undersöka grundligt.

Förutsättningen är att PRO är intresserade. Lika lite som vi vill att någon annan ska bestämma vad som är bäst för oss ska någon tvinga in våra äldre i lösningar de inte vill ha. I dagsläget känns det ändå som att PRO är fastlåsta i den gamla modellen där hemtjänst eller äldreboenden i sin nuvarande form är enda möjliga alternativen, det finns inget nytänkande. Själv är jag övertygad om att det går att utveckla hemtjänsten så att självbestämmandet stärks rejält. 

Nej, jag ignorerar inte alla hälsoproblem som finns hos många i äldreomsorgen med diverse underliggande sjukdomar som definitivt i många fall kräver sjukvårdskompetens. I söndags såg jag ett reportage i  SVT -s agenda som handlade om Covid-19 och situation på äldreboenden. Enligt reportaget har 90 % av de boende olika demens sjukdomar + i de flesta fall ett flertal andra underliggande sjukdomar. Vi blundar för verkligheten om någon förnekar att här krävs sjukvårdskompetens för personalen i äldreboendena. Det räcker inte bara med personlig assistans i den form vi vill ha den. 

 Utan expertkunskaper på något sätt, det går säkert utveckla hemsjukvården vilket skulle minska ”trycket” på äldreboenden. Angående äldreboenden i nuvarande form är det minsta man kan begära att de som bor där får gå ut när de vill men inte ens det är på något sätt garanterat. Tvärtom kommer det emellanåt skräckhistorier där boende inte får gå ut på veckor eller t.om månader. Sådana missförhållanden är inte värdigt vare sig de berörda eller vårt land. Det är enbart en förvaring.

I nästa blogginlägg ska jag granska de ideologiska låsningar som finns för att möjliggöra personlig assistans för pensionärer som ett alternativ till hemtjänsten. Att rakt av ersätta äldreboenden med personlig assistans är emellertid inget gångbart alternativ av skäl jag nämnde ovan. Däremot borde det gå att utveckla äldreboendena. En del som bor där är i mycket dåligt skick med långt gången demens med mera men inte alla. Så långt som möjligt måste de som vill och orkar ägna sig åt valfria aktiviteter utanför äldreboendena.