Jag har tidigare skrivit om att viktiga delar av LSS
egentligen inte är förenliga med konventionen. Jag har funderat en hel del om
kommit fram till följande:
· Till
skillnad från Sven Aivert tror jag inte det inte räcker med enbart konventionen
om man slopar LSS som Sven vill. Anledningen är som sagt att jag tror kryphålen
blir för stora om inte konventionen backas upp en ”vanlig” svensk lag.
· Diagnoser
är egentligen oförenliga med konventionen men av samma anledning som jag nämnde
ovan tror jag vi lämnar dörren för kryphål om man tar bort diagnoser helt.
Däremot tror jag det går att skapa en lag där diagnoser får en underordnad betydelse. Ska de få det räcker det inte med en
personkrets även om det är emot vad jag helst vill och konventionen.
· Jag
är ganska säker på att t.ex. FUB hade motsagt sig att ta bort diagnoser helt
och hållet därför att de skulle tycka att det är att underskatta eller t.om
förringa nödvändig kunskap om de behov som många FUB medlemmar har.
· Funktionsrättskonventionen som svensk lag blir en nystart och då är det lika bra att starta om med en ny
lag – jag ger lagen ”arbetsnamnet” Lagen om stöd och service till personer med funktionsvariationer.
Det är lika bra att vara uppriktig - oavsett
konventioner och lagar tror jag tyvärr det är omöjligt att skapa ett regelverk
helt utan kryphål, åtminstone så länge vi anses vara för ”dyra”.
Hur skulle en ny lag som kompletterar Funktionsrättskonventionen
kunna formuleras? Här fokuserar jag enbart på rätten
till insatser och målet med verksamheten. Se det som ett utkast till hur
paragraferna som rör rätten till insats skulle kunna se ut på ett ungefär.
Diagnosfrågan har jag löst ett låt oss kalla det inte optimalt sätt men som
borde tillfredsställa även de som tycker att diagnoser måste finnas kvar i
lagstiftningen utöver mina egna skäl:
Kraftigt utvidgade definitioner som jag tror täcker
alla sorters behov där berörda personer behöver dagligt stöd och service för
ett självständigt liv stark betoning på att det är faktiska behov, inte ålder och diagnoser som ska avgöra hur mycket
hjälp och stöd vi får. Diagnosernas enda funktion här är ett klargörande – att alla
nämnda grupper har rätt till hjälp enligt
de behov vi faktiskt har. Det borde undanröja de flesta möjligheterna till
kryphål när det gäller rätten till insats.
Inledningen
” Lagen om stöd och service till personer med funktionsvariationer
Paragrafen i denna lag bygger på Konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, svensk lag sedan datum…
(oklart ännu så länge).
* Alla
människor med funktionsvariationer har rätt till ett självständigt liv och full
delaktighet i samhällsgemenskapen.
* Denna rättighet är oberoende av ålder, diagnoser eller om behovet av stöd och service beror
på medfödd skada/sjukdom eller skada och/eller sjukdom som har förvärvats
senare i livet.
- Alla personer med sjukdomar, eller sjukdomsliknande tillstånd som kräver
aktiv tillsyn, motivation eller behov av
egenvård har också rätt till nödvändig
stöd och service för att leva ett självständigt liv och full delaktighet i
samhällsgemenskapen.
Kommentar:
En
sådan formulering borde säkra rätten till personlig assistans för personer som t.ex.
Wendela från Habo utanför Jönköping som i stort sett klarar sig själv men
behöver ständig tillsyn p.g.a. en mycket allvarlig lungsjukdom. I ett
uppmärksammat fall tog FK assistansen från Wendela.
* Med personer med funktionsvariationer som kräver
dagligt stöd och service för att leva ett självständigt liv med full delaktighet
i samhällsgemenskapen avses personer med:
- Nedsatt rörelseförmåga på grund av lägre
funktionalitet i armar, kropp och ben
-Autism
eller autismliknande tillstånd
-Utvecklingsstörning
-Personer
som behöver beslutsstöd eller motivationsstöd
-Blinda,
synskadade och dövblinda
-Neuropsykiatriska
diagnoser
-sjukdomar eller
sjukdomsliknande symptom som kräver aktiv tillsyn och/eller egenvård.
-Andra med
behov av stöd och service för att leva ett självständigt liv i
samhällsgemenskapen.
Inga
inskränkningar i rätten till insatser enligt denna lag får göras beroende på omfattningen
och behovet av stöd och service för att leva ett självständigt liv. Det betyder
att:
- Även om behovet av stöd och service,
beslutsstöd och/eller aktiv tillsyn, motivationsstöd och egenvård kräver hjälp
dygnet runt får inga inskränkningar göras i rätten till insats p g a behoven anses vara för stora och/eller
personen inte anses kunna fatta beslut på egen hand.
- Man kan inte sätta en nedre gräns för
rätten till hjälp, eftersom konventionen som lagen bygger på inte anger någon
sådan gräns för rätten till insatser.
Målet
med Lagen
Lagen om stöd, service till personer med
Funktionsvariationer ska förverkliga ett självständigt/självbestämt liv med
full inkludering i samhällsgemenskapen enligt Konventionen om rättigheter för
personer med funktionsnedsättningar, allmänna kommentarer artikel 19. Det
betyder att:
- - Självbestämmande
är inte möjligt att uppnå utan ett självbestämt liv.
- - Ett självbestämt liv förverkligas genom
att bevilja all nödvändig stöd, service och hjälp för att kunna leva ett självständigt
liv utifrån egna val och ta alla beslut som rör berörda personers liv.
- - Goda
levnadsvillkor definieras utifrån hur varje människa vill förverkliga ett
självbestämt liv utifrån egna livsval.
- -Vid
behovsbedömningar ska samtliga hjälpmoment bedömas i sin helhet.
De behov en person, eller vid behov genom ställföreträdare säger sig ha ska
väga mycket tungt. Personer som behöver beslutsstöd, hjälp med kommunikation,
motivation eller har behov som kräver ständig tillsyn ska beviljas hjälp för
detta efter behov.
-
- - Berörda personer eller vid behov ställföreträdare ska ha stort inflytande i valet vilken LSS insats som bäst uppfyller målen för ett självständigt liv i samhällsgemenskapen.
-
- Alla har rätt att själv välja bostadsform
och bostadsort. Ingen ska tvingas in i boendeformer mot sin vilja eller
tvångsförflyttas.
- Definitionen av insatsen personlig
assistans regleras av de allmänna kommentarerna artikel 19 punkt 16 d. Personen som är beviljad personlig assistans
bestämmer vem som ska anställas, vad assistenten ska göra, när det ska göras
och hur det ska göras samt vem som ska anlitas som assistansanordnare.
Personlig assistans ska även fortsättningsvis vara en
av insatserna i LSS efterträdare. Däremot ska gamla hederliga LASS (Lagen om
Assistansersättning) återupprättas som tyvärr avskaffades 2011. Där ska det
finnas tydliga regler om hur en behovsbedömning ska gå till, att inga
obligatoriska tvåårsomprövningar får göras om inte stöd/hjälpbehovet ändrats
markant etcetera. Där måste också regleras att schablonersättningen varje år
höjs enligt ett index som minst följer löneutvecklingen.
Se alltså detta som ett utkast med förslag, väl
medveten om att det inte skulle ge ett hundraprocentigt skydd. När en ny lag
skrivs måste det granskas mycket noga av jurister för att upptäcka och täppa
till så många kryphål som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar