Assistansdagar med Fremia 19-20 mars, del 1

 Fremia (tidigare KFO) är en stor arbetsgivarförening för assistansanordnare. Varje år anordnar Fremia årets assistansdagar med fokus på läget för assistansreformen och anordnarnas villkor. 19 - 20 mars deltog jag för första gången i årets upplaga eftersom det familjeföretag som sköter min assistans är medlem i Fremia. Konferensen var mycket väl besökt och väl värt en resa till Stockholm. Ska i två blogginlägg redogöra för två intensiva dagar.

 

Allmänt läge för assistansanordnarna

Liksom för oss assistansberättigade är tillvaron för anordnarna mycket kärv. Jag skulle säga kritisk. I grunden finns naturligtvis den usla höjningen av schablonersättningen som jag skrivit om så många gånger. Vidare finns också en stor oro för att drabbas av återkrav från Försäkringskassan och kraftigt ökade utgifter för övertidsersättning och allt annat som parallellt blir dyrare. Ekonomiskt befinner sig assistansanordnarna i en utförsbacke som tyvärr lutar allt brantare och som inom några blir fritt fall.

Det var många deltagare som var mycket oroliga för framtiden, varifrån ska pengarna komma? Många deltagare var både anhöriga och anordnare och beskrev en enorm oro för indragen assistans, återkrav och ständig kamp mot Försäkringskassan och kommunerna. Här måste jag säga att jag tror många av oss i brukarrörelsen inte förstår hur svårt det är att bedriva personlig assistans idag som anordnare – brist på pengar, mer och mer regler och ständig oro för återkrav. Och det gäller Privata företag, Kooperativ, Egna arbetsgivare.

Schablonersättningen ja. Fremia har räknat ut att om Schablonersättningen följt löneökningarna efter 2014 hade schablonersättningen (347,7 kr 2026) varit 22 % högre= 424.2 kr. Ett glapp på drygt 70 kr. Räknat i pengar innebär det en besparing på ungefär 6 miljarder kr ett år – bara på underfinansierad schablonhöjning. Lönerna till våra assistenter hade alltså varit betydligt högre än de är.

Egna bestämda åsikter. Om ingen indexering kommer på plats i höstbudgeten riskerar vi att se de första nedläggningarna redan 2026 och definitivt 2027 – först att falla blir mindre anordnare. Därefter accelererar förfallet snabbt. Det här kommer inte som en plötslig kris ”över en natt” – utan som en succesiv nedmontering där fler och fler aktörer försvinner, tills systemet inte längre håller. Då är det för sent att reparera i efterhand. Och sanningen här är brutal – utan anordnare finns ingen fungerande assistansreform alls. Spelar ingen som helst roll vad som står i våra beslut. Mina erfarenheter från Stockholm har bara stärkt den uppfattningen.

I en dyster verklighet finns ändå ljuspunkter. Fremia säger att politikerna i 7 av 8 riksdagspartier nu inser att schablonersättningen måste indexeras. Sen har man ju tyvärr dålig erfarenhet om vad som sägs och vad som faktiskt görs. Beklämmande är att kunskapen i många fall hos politikerna om hur låg ersättningen faktiskt är – är skrämmande dålig. Många tror att den är hundratals kr högre…

Det har också kommit en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen som är mycket positiv för egna arbetsgivare. Försäkringskassan får inte sänka timschablonen för egna arbetsgivare

Källa: Fremias grundsiffror och uträkning av AI

Kommentar. Diagrammet visar hur avståndet mellan utgifterna för löner snabbt blivit större och större jämfört med intäkter (höjning av schablonersättningen) under ¨ren 2014-2026.

Statens utredning om åtgärder mot kriminalitet i assistansbranschen

Martin Johansson är projektledare för statens utredning för att bekämpa kriminalitet i välfärden och särskilt assistansvärlden och deltog för att berätta vad utredningen kommit fram till hitills (kommit halvvägs).

Anhörig assistans. Utredningen kommer föreslå att rätt till anhörig assistans består. Några större restriktioner kring den grundprincipen -är inte aktuella. Man har dragit slutsatsen att rätten till anhörig assistans är central för att lagen ska fungera.

Däremot väntas utredningen komma med många förslag som handlar om stora ändringar vad gäller redovisningen av timmarna till FK. Mycket av kriminaliteten är kopplad just till redovisningen av timmar – man redovisar helt enkelt x antal timmar som aldrig utförs. Och det här måste vi komma åt. Utredningen kommer förslå system med elektronisk in och utcheckning för personliga assistenter. Men exakt hur det ska utformas i praktiken är inte klart än. Utredarna anser att frågan ”hur” är komplex då många åtgärder kan bryta mot grundlagsskyddade rättigheter för personlig integritet Någon form av pilotprojekt kommer att genomföras först.

Fruktade omprövningar. Utredningen kommer inte föreslå ett allmänt återupptagande av tvåårsomprövningar vilket är glädjande. Istället ska uppföljningar införas mer sällan än vartannat år. Vilka kriterier som ska gälla för dem kan du läsa mer om i länken nedan. Men grundtanken är att systemet ska vara differentierat – d v s inte lika för alla. Riktig omprövning ska bli aktuell först om det finns uppenbara skäl för väsentligt ändrade förhållanden. Vilka kriterier som ska vara uppfyllda för omprövning ska inte vara bestämt än.

Heja Olika - inga massomprövningar

Personlig assistans och juridik

Under de två dagarna hölls två föreläsningar om vad som händer inom juridiken i personlig assistans. Här vill jag först säga att LSS jurister och assistansberättigade ”talar olika språk” när vi ska kommentera alla domar som lett till hårdare tillämpning, indragna assistansbeslut från FK eller kommuner och eller jättelika återkrav. Vi pratar oftast om att det bryter mot LSS mål, det bryter mot Funktionsrättskonventionen (CRPD) och inte så sällan allmän medmänsklighet. LSS jurister säger däremot:

Den typen av argument är dömda att misslyckas i rättegångar därför att domstolarna intresserar sig för vad som är orsaken till beslutet av nekad assistans eller återkrav. Bevisbördan ligger emellertid hos FK. Kan vi i rättsfall däremot visa att FK har magra bevis för att göra återkrav har vi och jurister stor chans att få rätt. Ofta är FK-s ”bevis” på återkrav mycket magra. Och det ser vi också när många faktiskt vinner rättstvister. Inte så sällan är också den juridiska motiveringen till domarna ganska dålig.

Advokat Emilie Liedbeck gick igenom ett stort antal domar. Några exempel:

Personlig hygien – rättspraxis

Kammarrätten i Göteborg mål nr 4216  -25

Nagelvård är av grundläggande karaktär

Kammarrätten i Sundsvall mål nr 58 - 25

Spolning av kateter grundläggande behov

Kammarrätten i Stockholm mål nr 3535 -25

Ansiktrakning – grundläggande behov

 

Egna arbetsgivare – utveckling

- Hårdare granskning kring kostnader för assistansersättning

- Administrationskostnad som ifrågasätts

- Efterskottsbetalning

- Schablonbelopp minimum

Kort kommentar på detta.

Vi ser hur skrämmande långt från ursprungs intentionerna vi har kommit när domstol diskuterar om rakning och rengöring av kateter är grundläggande behov…

 

På torsdag kvällen var jag rejält trött efter en mycket händelserik dag. I nästa blogginlägg går vi vidare med dag 2