Vad hände med Stärkt personlig assistans?

 Över 2000 personer förlorade statlig assistansersättning 2016-2017 efter det ökända regleringsbrevet till Försäkringskassan hösten 2015. Barn beviljade personlig assistans var en grupp som proportionellt drabbades mycket hårt. Det juridiska ”underlaget” som FK grävde fram när den stora osthyveln togs fram var dels en 2016 fyra år gammal(!) dom från Högsta Förvaltningsdomstolen som handlade om rätten till egenvård som HFD inte såg som assistansberättigade. Dels en dom från 2015 som i praktiken demolerade det dåvarande femte grundläggande behovet (ingående kunskap om brukaren) – nu var inte ens hjälp med andning ett grundläggande behov längre.

Som en del av den s.k. januari överenskommelsen mellan S, Mp, L och C beslutades att en utredning skulle tillsättas för att rätta till åtminstone en del av de absurda konsekvenserna av FK-s tillämpning. Utredningen leddes av Fredrik Malmberg benämndes Stärkt och resulterade i en ett antal förslag om förbättringar för barn och personer med behov av tillsyn av medicinska skäl eller risk att skada sig själv och andra.

 

De viktigaste förslagen var:

Det svårt skadeskjutna femte grundläggande behovet ströks och ersattes av två nya grundläggande behov:

1) Kontinuerligt stöd som den enskilde till följd av sitt funktionshinder behöver för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

2 Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör allvarlig risk för liv eller hälsa.

Utöver detta skulle det även skrivas in i Hälso och sjukvårdslagen att assistans ska kunna beviljas för hjälp orsakade av medicinska tillstånd samt införas en egenvårdslag som reglerade sjukvårdens ansvar för uppföljning mm.

Förbättringarna mottogs med stor glädje i funktionsrättsrörelsen – förbättringarna beräknades ge ca 2000 personer personlig assistans. Hur har det då gott efter att de på papperet rejäla förbättringar för berörda grupper infördes 1 januari 2023? Svaret är dessvärre – inget vidare alls. Det kommer t.ex. återkommande rapporter att det blivit ännu svårare för barnfamiljer att bli beviljade personlig assistans.

Hur är då detta möjligt när tanken var att det skulle bli lättare för barnfamiljer att bli beviljade personlig assistans? Till att börja med var utredningens syfte aldrig att gå till botten för att åtgärda alla problem som assistansreformen har – att lagen inte alls fungerar som det var tänkt Det akuta problemet med dubbla avdrag har sin bakgrund i ett förslag som utredningen lämnade som förverkligades och som verkade vettigt då – åtminstone utifrån hur verkligheten såg ut för barnfamiljer:

Avdrag för föräldraansvar ska schabloniseras och fastställas i tid för ett fåtal åldersspann med olika nivåer.

Ett viktigt undantag fanns till vår fördel. Kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör en allvarlig risk för liv eller hälsa" skulle inte delas upp i integritetsnära behov.

Det som hänt är av allt att döma att FK infört dubbla avdrag. Dels ovan nämnda avdrag och dels något som FK anser är hjälpbehov som inte beror på funktionsnedsättningen.

Assistanskoll har intervjuat både FK och flera personer som på olika sätt är aktiva i eller arbetar för Funktionsrättsrörelsen. Juristen Jessica Gustavsson – CJ advokatbyrå och expert på LSS säger följande:

Det som skulle bli ett lyft för barn med funktionshinder, har blivit det motsatta. Jag har hjälpt många barn i skolåldern utan behov av sondmatning och andningshjälp att få till fungerande assistansbeslut men i nuläget kommer det att bli mycket svårt.

Här har jag varit naiv själv. Visserligen är jag normalt mycket skeptisk till schabloner då det i grunden är emot LSS intentioner. Här var det ändå övertydligt att FK gjorde allt för att tolka begreppet föräldraansvar så brett som möjligt så att ingen assistans beviljades alls. Här trodde jag ändå det var nödvändigt av någon form av schablon för att motverka det. Borde ha insett att FK skulle leta efter nya kryphål.

Frågan är finns det kryphålet överhuvudtaget existerar. Inte enligt lagtexten i alla fall. Nyligen intervjuade Assistanskoll Fredrik Malmberg som konstaterade:

De signaler som nu kommer som kan tyda på att man gör dubbla avdrag måste tas på allvar och följas upp. Stämmer den kritiken så tillämpas inte reformen på det sätt som utredningen föreslog.

Assistanskoll intervjuar Fredrik Malmberg

Att FK agerar så här är givetvis mycket allvarligt men överraskande? Tänker man efter och lägger naiviteten/godtrogenheten åt sidan så är det inte alls överraskande. Dels finns begreppet integritetsnära hjälpbehov kvar vilket i sig är det mest fundamentala problemet reformen har vad gäller behovsbedömningar – detta oavsett undantag på papperet. Ett annat viktig del svar till att det blivit så här hittar vi i statens budget och ännu tydligare i budgetplanen åren 2023-2025. Kommande beräknade utgifter för personlig assistans gås igenom på sid 173-174.

Här avsätts 2,3 miljarder kr för Stärkt personlig assistans år 2025. Jag är tämligen övertygad om att det beloppet är för lite. 2,3 miljarder kr täcker rimligen inte behoven för ca 2000 personer. Dygnet runt assistans för en person kostar – brutto ca 2 miljoner kr. En rimlig bedömning är att vi har en underfinansiering år 2025 på, lågt räknat 1000 miljoner – en miljard kr. Därmed blir det ett tryck på att inte bevilja assistans efter behov och intentionerna i Stärkt personlig assistans förverkligas inte.

Nu har Assistanskoll intervjuat flera riksdagspolitiker som uttrycker oro. Själv önskar jag verkligen att denna oro omsätts i konkret handling. Den senaste statistiken visar att antalet personer beviljade assistans av FK inte alls ökar.

Antalet assistansberättigade minskar igen