För någon
vecka sedan presenterades
nya utkast till förslag från LSS-utredningen. Genomförs förslagen
upphör assistansreformen att fungera enligt intentionerna och blir något som i
bästa fall kan kallas förbättrad hemtjänst. Här finns borttagen assistans för
barn och inga intentioner på att ta bort de helt centrala begreppen
”integritetsnära och kvalificerade hjälpbehov” Efter alla utspel under
valrörelsen från i stort sett samtliga riksdagspartier är det nu upp till bevis.
Menar partierna allvar slänger de utredningen i papperskorgen.
Det finns faktiskt några saker som är positiva,
främst tänker jag på att staten ska vara ensam huvudman. Tyvärr finns det också
en lång rad förslag som, om de förverkligas skjuter sönder intentionerna med
assistansreformen helt och hållet.
Bland alla dåliga eller helt förödande förslag
finns att assistans inte ska beviljas till barn upp till 16 år som istället ska
beviljas en ny LSS insats – Personligt
stöd till barn. Ett annat förslag som inte har någonting att göra med LSS
riktiga ambitioner är att det femte grundläggande behovet tas bort helt och
ersätts med LSS-insatsen stöd för behov
som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde. Vidare införs en
schablon på 15 timmar/vecka för aktiviteter i eget hem, inköp med mera.
Schablonen är milt utryckt blygsam och har ingenting med verkliga behov att
göra. De ska visserligen vara möjligt att ansöka om fler timmar men ingenting
sägs om hur trångt nålsögat blir för att få igenom den ansökningen.
En bra ledtråd till hur svårt det kommer att
bli att komma igenom detta nålsöga hittar vi i avsaknaden av förslag på lagändringar
som är absolut nödvändiga för att återupprätta LSS intentioner. Det finns
ingenting om att göra HFD domarna 2009 (grundläggande behov), 2012 (egenvård),
2015(femte grundläggande behovet) och 2017 (transporter och vilotid)
irrelevanta – delar av ”transportdomen” gäller fortfarande. Här finns ingenting
om att ta bort begreppen ”integritetsnära och kvalificerade hjälpbehov” eller
de obligatoriska och fruktade tvåårsomprövningarna. Att ta bort begreppen
kvalificerade och integritetsnära hjälpbehov är helt centralt eftersom de
funnits med i samtliga nämnda domar i HFD. När Försäkringskassan tänjde och
bände på den för oss positiva sondmatningsdomen 2018 fanns dessa begrepp med.
Med dessa förslag kommer det fortfarande inte
vara ett grundläggande behov att ta på sig ytterkläder, finfördela mat med
mera. Egenvård kan sökande visserligen få hjälp med men inte som personlig assistans om det är medicinsk tillsyn. Den typen
av hjälp får hen istället söka stöd för behov som förutsätter ingående
kunskaper om den enskilde eller Personligt stöd till barn. Med allra största
sannolikhet kommer ytterst lite egenvård att beviljas för inte medicinska behov
p.g.a. att hjälpen måste vara ”integritetsnära och kvalificerad”.
Synskadade och blinda drar en riktig oturslott
med när ledsagning dras in och ersätts med en ny LSS insats med oklart innehåll
Personlig Service och boendestöd.
Utöver nämnda förslag ska den
åldersdiskriminerande 65 årsgränsen för att bli beviljad statlig
assistansersättning vara kvar. Det blir mycket svårt att bli beviljad
dubbelassistans och beredskap ska ersättas med hemtjänst.
Med dessa förslag får vi tre helt nya LSS
insatser som samtliga har kommunerna som huvudmän. Vi vet redan att det finns
mycket stora brister i de LSS insatser kommunerna alltid ansvarat för som LSS
boenden och ledsagning. Med tre nya insatser är risken mycket stor för ännu mer
besparingar och missförhållanden.
En mycket viktig princip i LSS har varit att vi
som berörs ska ha stort inflytande av vem och hur hjälpen ges. Denna valfrihet
försvinner i de nya LSS insatserna där kommunerna kommer att bestämma hur
stödet ska ges. Vi får därmed en stark maktförskjutning tillbaka till
kommunernas fördel. Precis det som var mottanken när LSS skapades – makten
flyttades från kommunerna till enskilda individer. Dessa förslag är därför helt
oförenliga med LSS verkliga visioner om självbestämmande och egenmakt. ”Staten
vet bäst och vi har det för bra” attityden lyser igenom tydligt.
Besparingsdirektiven togs ju bort av regeringen
i våras, eller? Sanningen är att det fanns flera viktiga brasklappar i Lena
Hallengrens besked. Bland annat fick kostnaden för assistansen inte öka och då
hade regeringen redan sparat 7 miljarder kr på assistansersättningen 2015-2018.
I praktiken fanns därmed besparingsdirektiven kvar om än i mildare form än vad
Åsa Regnér tänkte sig när direktiven skrevs. Och besparingarna kommer att
fortsätta. Gunilla Malmborg säger att kostnaden blir i stort sett ett
nollsummespel för staten och kommunerna. Jag tror inte alls det stämmer, inte
om hjälp ska ges efter behov. Statens nota kommer att sjunka rejält när så
många barn inte får statlig assistansersättning.
För barn under 16 år
överväger jag en ny assistansinsats där det ska ingå ett bredare stöd till
såväl barnen som deras familjer. Jag ser att många föräldrar till barn med
personlig assistans har svårt att få livet att gå ihop och att barn med behov
kan behöva bättre hjälp än idag.
Ett exempel är att familjer
behöver en bättre koordinering av de olika insatser som beviljats. Insatsen
skulle även omfatta barn som har behov av assistans med andning och sondmatning
Det är sorgligt och läsa utredaren Gunilla Malmborgs
försvar av förslagen. Så här tycker hon om att ta bort barnassistans:
Gunilla Malmborg förstår uppenbart inte vad
personlig assistans handlar om och att barn med stora hjälpbehov har precis
samma behov av delaktighet, att träffa kompisar med mera som alla andra barn.
Det blir mycket svårare, nästan omöjligt med insatsen Personligt stöd till barn
eftersom den har fokus på hjälp i hemmet. Hur många personer berörs om
assistans för barn och det femte grundläggande behovet tas bort? Gunilla Malmborg har siffror i
utredningen som säger att 2080 barn och 1038 personer som får assistans via det
femte grundläggande behovet skulle förlora sin assistansersättning, över 3000
personer.
Under valrörelsen kom en lång rad utspel från
olika partier som ville ha stopp på nedmonteringen av vår jämlikhetsreform,
t.om regeringen ansåg plötsligt att personlig assistans måste få kosta pengar.
Nu är det upp till bevis för alla riksdagspartier. Alla som menar allvar med
att värna assistansreformen ska slänga utredningen i papperskorgen. Och om en
ny regering inte gör det självmant måste vi kräva att en ny LSS utredning
sjösätts med nya direktiv. Dessa direktiv måste utgå från de verkliga
intentionerna med LSS och Funktionsrättskonventionens (CRPD) – artiklar.
Thomas
Juneborg
2018-11-09
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar