Kan assistans nekas om behov ”tillgodoses” i teorin?

 Jag häpnade när jag såg rubriken i Haja Olika förra veckan. Ska vi få assistans i framtiden om behoven kan tillgodoses ”teoretiskt” på annat sätt. Risken finns i alla fall för att kommuner eller Försäkringskassan ska kunna hänvisa till det vid avslag. Ett rättsärende som handlar om detta ska avgöras av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD).

Det är orimligt att säga att en persons behov är tillgodosedda bara för att det finns en möjlighet att få hjälp. Behoven måste självklart vara tillgodosedda i praktiken, inte bara i teorin

Alice Ribbenvik LSS jurist Humana

 

Den person fallet gäller var beviljad assistans dygnet runt, utom vid vistelse på korttidsboende. Antagligen som avlastning för föräldrarna.

Berörd person ville följa folkhälsomyndighetens rekommendationer under pandemin genom att inte utnyttja korttidsboendet och begärde tillfällig ökad personlig assistans i hemmet för detta. Hemkommunen ville inte bevilja extra assistanstimmar för detta.

”Problemet” för berörd person är att hen redan var beviljad LSS insatsen korttidsboende alltså var behoven även om pandemi råder tillgodosedda enligt kommunens synsätt.

Mina inledande slutsatser. Vid en pandemi har ansvariga myndigheter ganska långtgående befogenheter att införa tillfälliga regler som bryter mot normalt gällande lagar. Nu är jag ingen expert på smittskyddslagen som väger mycket tungt vid pandemier. Min bedömning här är att det finns luckor kontra LSS. För LSS säger ingenting om extra stödinsatser pandemier, där förutsätts samhällslivet rulla på som vanligt. Tittar vi ändå vad som står i smittskyddslagens paragrafer kan vi kap 2 § 1 läsa följande:

 Var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar

Med assistansperspektiv Genom att välja att inte bo på korttidsboendet uppföljde rimligen personen vad som står i denna paragraf och det borde juridiskt väga mycket tungt i detta ärende. Det var ju t.om rekommenderat av svenska staten, i detta fall Folkhälsomyndigheten. Oavsett avsaknad vad som står i LSS om pandemier. Kommunen hade rimligen ansvar för att se till att hjälp beviljades inom ramen för LSS även utanför korttidsboendet.  Förutom de välkända målparagraferna 5-7 har kommunerna också det yttersta ansvaret.  Hör finns ingenting som säger att hjälp inte ska beviljas om det ändå kan tillgodoses i ”teorin”.  Tvärtom är det behoven som ska styra – inte vad som fungerar i teorin.

Ser vi till fallet utifrån kommunens perspektiv. Kommunen också hänvisa till att det saknas paragraf om extra hjälp ska beviljas vid pandemier om hen redan är beviljad många timmar från Försäkringskassan plus korttidsvistelse. Rekommendationer från staten är dessutom upp till var och en att följa och inga lagtexter med extra förpliktelser för staten.

* Men fallet handlar i grund och botten inte om antalet timmar som avslagits. Läser man igenom noga vad Humanas jurist säger handlar  inte överklagan om avslaget på tillfälligt fler assistanstimmar utan hur kommunen motiverat avslaget – behovet kan tillgodes i ”teorin”. Humana skriver att finns sedan tidigare en dom från HFD som säger att:

Orsaken till en frånvaro från en insats (som skola) inte spelar någon roll när man bedömer rätten till personlig assistans.

Samtidigt gör olika domstolar olika tolkningar vad det innebär. Vissa menar att behoven kan anses tillgodosedda om det finns en annan beviljad insats, medan andra menar att behoven måste vara tillgodosedda i praktiken.

Humana vill ha ett förtydligande vad som faktiskt gäller

Nu får vi se vad HFD kommer fram till och hur det påverkar FK och kommunernas tillämpning. Vilka blir konsekvenserna? Humana sammanfattar:

• Domstolens avgörande kommer att påverka hur man tolkar HFD:s tidigare dom och hur man bedömer rätten till personlig assistans i liknande fall.
• Det är viktigt att domstolen tydligt fastställer om behoven måste vara tillgodosedda i praktiken eller om det räcker med att en insats finns tillgänglig.

Humana kommenterar rättsfallet

Heja Olika sammanfattar

Egna tankar

Mycket negativt har med all rätta sagts om HFD genom åren. Sanningen är ändå att HFD även har kommit med för oss positiva domar. Tyvärr är verkligheten att FK ”uppskattar” restriktiva domar och tillämpar dem så strängt som möjligt i jakten på att spara pengar - positiva domar brukar ignoreras.

Går HFD på kommunens linje riskerar konsekvenserna att bli oöverblickbara vid framtida behovsbedömningar eller omprövningar. Är inte svårt och se att FK eller kommunerna sker ner antalet timmar med motiveringen att behoven kan tillgodoses på annat sätt, även om det bara fungerar i ”teorin”. Då är nya behovsbedömningar mer akut än någonsin.

Omvänt kommer domen också ge ökat skydd för godtycke från FK och kommuner. Förutsatt att domen följs kommer det inte gå att motivera avslag med att hjälp kan istället tillgodes på annat sätt.

Vad gäller det ”juridiska finliret” konstaterar jag att Humanas jurist lagt krutet på en specifik detalj – d v s motiveringen till avslag. När jag läste sammanfattningen på Heja Olika fastnade jag först själv i den allmänna frågan – Kommunen sa nej till fler timmar. Många av oss gör samma misstag.

* Juridisk expertis ska alla ha rätt till som kämpar mot staten och kommunerna

4 december kommer jag var medlem i en debattpanel i ett evenemang i Funktionsrätts Jönköpings län anordnar. Kommer givetvis ett blogginlägg om det eventet