Vid sidan av regeringens budget presenterar alltid oppositionen s.k. skuggbudgetar. Förra veckan presenterades de och nu ska vi granska lite hur schablonhöjningen går ihop med löneökningarna. D v s hur stor eller lite är underfinansieringen. I regeringens budget höjs schablonen med 2,5 % vilket inte är i närheten av att täcka avtalade löneökningar (7,4 % på två år). Visserligen bättre än befarade 1,5 % men långt ifrån tillräckligt. Jag tänker här dela ut betyg i skalan överkryssad etta till 5 till skuggbudgeterna Kampanjen rimliga villkor kräver 12 % men inser att utifrån det läge vi har med storkrig i Europa är det f.n. en helt orealistisk höjning.
”Betygsskalan” ser ut så här:
Under 2,0 % höjning = överkryssad etta
2.0-2,9 % = 1
3.0-3,9 % = 2
4,0-4,9 % = 3
5,0-6,9 % = 4
Minst 7,0 % = 5
Regeringens budget höjer schablonersättningen med 2,5 %. Utifrån den här skalan får därmed regeringen en 1-a i
betyg. Nu tittar vi på oppositionens budgetförslag. Alla siffror är hämtade
från Assistanskoll.se
Socialdemokraterna
satte
i regeringsposition i system att bara höja schablonen med ynkliga 1,5 % per år
– undantaget 2021 i pandemins kölvatten. För 2024 väljer Socialdemokraterna att
höja schablonen med samma nivå som regeringen, d v s 2,5 %. Det totala anslaget är 26,05 miljarder kr.
Därmed blir det
en 1a i betyg till Socialdemokraterna.
Vänsterpartiet
betraktar
jag som ett assistansvänligt parti och jag har stort förtroende för Maj
Karlsson. Blev därför mycket besviken
när Vänsterpartiet fjolåret också gick på regeringens linje med en höjning på endast
1,5 %. Nu sker emellertid en rejäl förbättring med en schablonhöjning på 4,1 %
och 400 miljoner kr mer än regeringen = 26,45 miljarder kr. Det täcker
löneökningarna.
Vänsterpartiet får därmed en 3-a i betyg.
Centerpartiet presenterade
för något år sedan ett manifest för bättre funktionsrättpolitik. Där fanns utan
tvekan mycket som var bra. Men fina ambitioner i ett dokument hjälper inte om inte
nödvändiga resurser tillförs. Och vad gäller schablonen finns ingen förbättring
att tala om. Anslaget är aningen större än regeringens – 26,10 miljarder kr men
det räcker ändå inte till mer än en schablonhöjning på 2,5 %.
Även Centerpartiet får därför en 1-a i betyg
Miljöpartiet
satt många år i regering ihop med Socialdemokraterna och stod därmed de facto bakom
Socialdemokraternas besparingar. Som självständigt parti är Miljöpartiet mycket
offensivare. Miljöpartiet vill höja schablonen med så pass mycket som 5,0 %.
Därmed får Miljöpartiet som enda parti en 4-a i betyg.
Sammanfattningsvis har samtliga partiet höjt
ambitionerna om vi bara ser till höjningen i procent och inget parti får en
överkryssad etta i betyg. Det finns ändå ett mycket viktigt men:
2,5 % hade täckt löneökningarna (men inte på långa
vägar kompenserat för mångårig underfinansiering) om de legat på vanliga 2,2 %.
Nu är verkligheten en annan, p.g.a. den höga inflationen blir löneökningarna
mycket högre än så. I praktiken kvarstår därmed en massiv blocköverskridande majoritet för en underfinansierad
assistansreform även 2024. Endast två partier Miljöpartiet och
Vänsterpartiet anslår tillräckligt med pengar för att täcka löneökningarna.
* Hur ska vi säkerställa att assistansen finansieras
fullt ut? Som vi såg i förra blogginlägget finns ett ramverk som riksdagen satt
upp som sätter stora hinder i vägen för stora satsningar på inte bara assistansen
utan välfärden i allmänhet. Min bedömning är att det regelverket måste luckras upp. Och vi har inte råd med mer skattesänkningar.
Vad gäller det mest akuta vad gäller pengarna – schablonen måste lösningen vara
att det införs en lagstadgad årlig höjning som följer löneindex. Det måste gå
att skriva in Socialförsäkringsbalken kapitel 51 som reglerar personlig
assistans. Jag hävdar även bestämt att det är
absolut nödvändigt om Funktionsrättskonventionen som lag ska ge den effekt vi
vill ha. I annat fall kommer vi vara helt utlämnade till
finansdepartementets nåd eller onåd vad gäller tilldelningen av pengar.
Assistanskoll har också presenterat ny statistik som
visar att antalet assistansanvändare/assistansberättigade fortsatte att minska
i september med 24 personer till 13 313 personer. Som jag bloggat om tidigare
– jag är inte förvånad. Den viktigaste direkta
delorsaken är de dubbla föräldraavdrag som FK infört – helt emot lagstiftarens
intentioner. Den viktigaste grundläggande
orsaken menar jag är att regeringen inte tillför tillräckligt med resurser
= pengar för att tillgodose de verkliga behoven för att bevilja personlig assistans
enligt behov för de som berörs av lagändringen.
Fortsatt minskning i antalet assistansanvändare
Lagändringar tar sin tid påpekar ibland facebook vänner.
Det är helt sant då Regeringsformen
föreskriver en ganska lång procedur för att stifta nya lagar eller ändra
befintliga lagar. Emellertid har det nu gått ungefär 1 ½ år sedan Riksdagen gav
dåvarande S regering med Magdalena Andersson som statsminister i uppdrag att
utreda lagändringar om att se till att grundläggande behov beräknas i sin
helhet. Ulf Kristersson har som ny statsminister det yttersta ansvaret för att
det förverkligas och efter ett år som regeringschef finns inte minsta tecken på
att Regeringen via Socialdepartementet är redo att tillsätta en sådan
utredning. Enligt Regeringsformen har regeringen två år på sig att presentera
åtgärder, ett halvår återstår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar