Demonstration idag för höjd schablonersättning i Stockholm idag

 Ett av de allvarligaste problemen som assistansreformen brottats med under snart decennium är en otillräcklig höjning av schablonersättning. Med årliga uppräkningar på i regel ynka 1,5 % finns ingen möjlighet att ens täcka våra assistenters årliga löneökningar. Ansvaret ligger helt och hållet på regeringen som varje år bestämmer schablonersättningen – 2021 är den 319,70 kr/timme.

Ni som följer mig i sociala medier och den här bloggen vet att en av mina hjärtefrågor är en kraftig höjning av schablonersättningen. Assistansreformen försämras och urholkas stadigt på flera olika sätt utöver mycket stränga behovsbedömningar. Ett av dessa är just den kroniskt mycket magra höjningen av schablonen eftersom den gradvis urholkar möjligheten att betala vettiga löner till våra personliga assistenter. Vill ingen jobba för oss spelar det ingen roll vad som står i lagtexten. Resultatet blir detsamma – vi blir isolerade i våra hem med hemtjänst eller gruppboende som alternativ. Kampen för högre schablon måste därför gå hand i hand med krav på ändrade behovsbedömningar.

Jag har i ett antal år efterlyst ett mycket större engagemang i rörelsen i denna oerhört viktiga fråga för assistansreformens framtid. Varför den har fått så lite uppmärksamhet förstår jag inte riktigt – vi kan inte enbart fokusera på den absurda tillämpningen. Slutligen har vi ändå börjat ryta ifrån, det borde skett redan för 6-7 år sedan men bättre sent än aldrig…

För några månader sedan enades slutligen en lång rad tunga aktörer i Funktionsrättsrörelsen (bland annat IFA, STIL, JAG, Funktionsrätt, DHR och Neuro) samt kommunal och arbetsgivareföreningen Fremia (tidigare KFO) att gemensamt driva en kampanj för en rejäl höjning av schablonersättningen som underfinansierats i snart ett decennium (2020 undantaget)

 Rimliga villkor

VI KRÄVER RIMLIGA VILLKOR

Vad innebär då detta i praktiken? Kravet är att höja schablonersättningen till 350kr/timme från dagens 319,70 kr. Det innebär en höjning på ungefär 9,5 %. Varför har vi kampanjen satt siffran 350 kr? Det är det ungefärliga beloppet som krävs för att kompensera för snart 10 års underfinansiering. En kompensation helt enkelt – det är inga orimliga krav. Räknat i kr handlar det om ca 2,4 miljarder kr för statlig assistansersättning. Obs! För att verkligen höja statusen på yrket personlig assistans skulle krävas betydligt mer pengar.

 

Idag anordnas en demonstration i centrala Stockholm där vi ställer detta krav. Syftet är att sätta press på den tillträdande regeringen. Alla organisationer och föreningar som deltar kommer att hålla tal. Mycket bra är att även kommunal deltar. Tidvis har vi haft frostig relation till facket men här gäller det att enas. Kommunals medlemmars intressen sammanfaller med våras – personliga assistenter som får en bra lön och god arbetsmiljö blir nöjda assistenter som stannar kvar i yrket.

 

Hur stor är sannolikheten att den tillträdande regeringen lyssnar på oss? Jag har inga som helst illusioner om att vi kommer vara högt prioriterade i finansdepartementet. En rad krisar sammanfaller med varandra – el kris, hög inflation (delvis till följd av el krisen, vikande skatteintäkter, krig mellan Ryssland och Ukraina med mera). Allt detta kommer kräva mycket mycket stora resurser i form av pengar. Enbart utbyggnaden av försvaret (där M och S är eniga) kommer kräva 40-45 miljarder kr/år. El stödet till privatpersoner och företag blir rena fantasisummor. Den avgående S regeringen var beredda att avsätta 90 miljarder kr. Den nya regeringen kommer säkert avsätta ungefär samma belopp Det blir inte mycket pengar över till annat när allt detta ska finansieras. Och glöm skattehöjningar. Vad Ulf Kristersson prioriterar framgick redan innan el krisen – det är inte funkisfrågor.

 

Anm: Vi har ingen el kris i den meningen att det produceras för lite el sett över hela året. En hel del går på export. Men de extremt höga priserna på kontinenten når även Sydsverige.

 

Samtidigt, i vårt läge ska inte böja oss för dessa kriser. Vi har vår rätt till assistans oavsett konjunkturläge. När det ekonomiska läget är dystert är det istället jätteviktigt att vi syns och hörs. I annat fall får vi ingenting alls. Vi måste ändå se verkligheten som det är – vi är lågt prioriterade. Jag betvivlar som sagt inte alls KD och L-s goda intentioner men de ekonomiska s.k. ”realiteterna” i kombination med en ointresserad statsminister, att M hittills visar noll vilja att tillföra nödvändiga resurser, M kommer kontrollera finansdepartementet och att historien avskräcker vad som händer vid ekonomiska kriser gör att vi verkligen måste satsa alla våra gemensamma krafter.

 

Var beredd på att Anna Dahlberg och andra likasinnade tycka till journalister framöver kommer skriva arga ledare artiklar med krav på att bromsa ”pengarullningen i den personliga assistansen” Och som jag skrev i förra blogginlägget – ett antal långtgående  förslag om kontroll för att komma åt välfärdskriminalitet kommer att med så gott som 100 % säkerhet att komma. Där måste vi vara beredda – inte förvånade när de presenteras. 

Aktion i Stockholm

Och allt som jag beskrivit ovan vad gäller vår plats i prioriteringslistan i finansdepartementet hade varit lika deprimerande om Socialdemokraterna vunnit valet, likaså en förväntad kanonad med förslag om ökade kontroller.

* Parallellt med att vi demonstrerar för högre schablon fortsätter antalet personer med statlig assistansersättning att sjunka med i snitt 20 personer/månad. Antalet assistansberättigad enligt beslut från FK är nu 13 489 personer jämfört med en topp på 16 179 personer i oktober 2015. En nedgång på nästan 2700 personer.

 

Samtidigt har befolkningen ökat med 6 % 2015-nutid. Hade antalet personer beviljad personlig assistans från FK följt befolkningsutvecklingen idag varit ca 17 150 personer

 

 

Skillnaden är ca 3360 personer. Omräknat i kr – hur mycket pengar har staten sparat på oss (bortser här från nedskärningar i sjuk och aktivitetsersättningen mm)? Det är ganska enkelt att räkna ut en ungefärlig summa. Enligt statistiken från Assisanskoll spenderade staten 24,1 miljarder kr på personlig assistans 2021.

 

Källa Assistanskoll.se

Enligt ovan nämnda siffra utan nedskärningar från och med oktober 2015 hade antalet assistansanvändare/assistansberättigade varit drygt 27 % högre =30,6 miljarder kr i utgifter brutto - nettokostnaden är som vi vet mycket lägre

 

Enbart 2021 sparade därmed staten i budgeten drygt 6,5 miljarder kr på personlig assistans. Och då har vi inte räknat med den pinsamma höjningen av schablonen. Då tillkommer flera miljarder kr till.

 Det är således odiskutabelt att ambitionsnivån för att säkra vår rätt till ett självständigt liv med goda levnadsvillkor enligt LSS § 5-7 har sänkts rejält. Något som vi måste påtala för de assistansvänliga partierna.