Positiva beslut i Förvaltningsdomstolarna men ska vi behöva oroa oss för nya omprövningar?

 Tittar vi historiskt så har förvaltningsdomstolarna varit allt annat en generösa i synen på hur LSS lagen med alla insatser ska tillämpas. Det finns ju som bekant ett antal prejudicerande domar (rättsfall som många gånger drivits av kommuner) som hjälpt till att demolera rättighetslagens intentioner. Att Försäkringskassan sen i praktiken satt i system att tolka de här restriktiva domarna så strängt som möjligt har förvärrat situationen ännu mer.

Men har nu FK gått för långt i besparingshysterin och att bända och tänja på existerande lagtext och befintliga domslut. Positiva nyheter är vi inte bortskämda med men det finns faktiskt tecken som tyder på juristerna i domstolarna nu börjar sätta ner klacken. För någon vecka sedan hade nätsajten Heja olika en rubrik som lydde så här:

Trendbrott: Assistansanvändare vinner fler segrar i domstol

Vad har hänt rent konkret? Det handlar inte om domar som på allvar går till bottnen med de riktigt stora problemen. Däremot har det nu kommit domar som på olika sätt underkänner Försäkringskassans beslutsunderlag när assistansen dras in. Juristen och LSS experten Jessica Gustavsson sammanfattar:

Jag vill sammanfatta det som att det skett ett skifte i ombudens argumentation och i domstolarnas domskäl – från att argumentera i sak, till att argumentera emot att saken är tillräckligt utredd av Försäkringskassan.

Jessica Gustavssons slutsats är att ändrad strategi hos rättsombuden - ändrat fokus från själva sakfrågan till att ifrågasätta FK-s hantering av själva fallet ger resultat.

Jessica Gustavsson fortsätter:

Domstolarna har plockat upp att det medicinska underlaget är A och O i assistanssammanhang, och för att Försäkringskassan ska kunna underkänna ett tidigare accepterat medicinskt underlag krävs nu bevisning av motsvarande tyngd.

Det är inte längre självklart att Försäkringskassan kan ”komma undan” med att basera betungande beslut på enstaka journalanteckningar, egna observationer vid oanmält hembesök, eller andra mer lösryckta uppgifter som är öppna för tolkning. 

Jag vill nog säga att det klart framgår Försäkringskassan nu måste prestera tyngre bevisning än den bevisning som låg till grund för beviljandet, om Försäkringskassan vill dra in assistansen.

Sammantaget kan vi åtminstone skönja ett ljus när det gäller tryggheten att inte förlora sin assistans på milt uttryckt – tveksamma grunder. Frågan är vad som blir Försäkringskassans och därmed ytterst regeringens motdrag? 

Trendbrott i domstolar

* Många har haft förhoppningar på signaler från engagerade riksdagspolitiker att de mycket stora problemen med Föräldraavdraget för Stärkt personlig assistans kommer att lösas inom kort. Tyvärr – men som vanligt inte oväntat för mig ser de förhoppningarna ut att gå i kras. Regeringen har istället meddelat att den tänker tillsätta en ny utredning (femtielfte i ordningen sedan 1994?) och Tidöpartierna har röstat ner ett utskottsinitiativ. ”Lösningen” i Rosenbad blir därmed att skjuta problemet framför sig och i bästa fall leverera en lösning i en obestämd framtid.  

Vad som däremot prioriteras istället är enligt Jessica Gustavsson att identifiera 10 viktiga sätt som välfärdskriminella använder för att komma åt skattepengar. Det visar ännu en gång tycker jag den väldiga ocean som skiljer regeringen och brukarrörelsen vad som är viktigast att prioritera. Det är de hårda sakerna – inte självbestämmande och mänskliga rättigheter enligt Funktionsrättskonventionen. Och det är inte överraskande. Ulf Kristersson har veterligen aldrig sagt någonting om en återupprättad assistansreform – däremot har vår statsminister varit väldigt tydligt med att bekämpa välfärdskriminalitet har mycket hög prioritet – här är statsministern och Magdalena Andersson överens.

Ett nytt potentiellt beckmörkt orosmoln kan tyvärr skönjas. Signaler kommer om att det finns tankar i regeringen på att åtminstone tillsätta en utredning (suck) till om att kanske återuppta tvåårsomprövningar eller t.om återuppta dem utan utredning. Det kan tyckas överraskande utifrån vad som sagts tidigare från Rosenbads socialdepartement men inte särskilt överraskande att det dyker upp om vi väger in vad som verkligen prioriteras. Lägg därtill att Försäkringskassan i flera år tryckt på för återupptagna omprövningar i någon form. Hur mycket spelar de nya domarna om högre beviskrav för indragen assistans in att detta lyfts? Troligen in inte alls obetydlig roll, domarna ändrar ju faktiskt maktbalansen till Försäkringskassans nackdel.

 

Hur oroliga ska vi vara? Skulle återupptagna omprövningar bli verklighet utan nytt regelverk ska samtliga Tidöpartier och i synnerhet L, KD och SD skämmas så länge partierna existerar. För återupptagna omprövningar med dagens regelverk är i praktiken dödsstöten för hela reformen. Och det kan väl ändå ingen assistansvänlig politiker eller parti till höger som kritiserat S väldiga vanskötsel så hårt gå med på att:

Vi var med och fattade beslutet att i praktiken avskaffa assistansreformen

Så, nej jag tror inte vi behöver vara så oroliga men bara det faktum att det uppenbart finns tankar om återupptagna omprövningar är mycket allvarligt.