Kostnader för indragen assistans flyttas till kommuner och anhöriga

När de "skenande kostnaderna" för statlig assistansersättning" debatteras och ständigt kritiseras kan man få intrycket att bara man drar ner på assistansersättningen så sjunker samhällets kostnader/utgifter. Alla vi som är berörda vet att det är dumheter, det enda som sker är att notan skickas till en annan budgetpost. Utöver det har vi olika indirekta kostnader av indragen assistans, t.ex. dokumenterad bättre hälsa för personer som är beviljad personlig assistans.

I höstas fick ekonomihistorikern Mattias Näsman från Umeå Universitet i uppdrag från STIL att undersöka samhällets verkliga kostnader för personlig assistans och vem som får betala notan vid helt eller indragen statlig assistansersättning. Näsmans rapport presenterades vid ett seminarium under Almedalsveckan, Enligt Näsman kan man fastslå följande:

* När statlig assistansersättning dras in helt eller delvis förflyttas kostnaden till kommunerna. Dessa är i sin tur ovilliga att ge nödvändigt stöd.  Även om hen blir beviljad PA från hemkommunen blir det ofta i reducerad omfattning. Det betyder att någon måste gå in och täcka upp de timmar som saknas. I klartext innebär det ett ökat ansvar från anhöriga och minskad möjlighet för självbestämmande.

Just det faktum att allt större ansvar läggs på anhöriga är "intressant", därför att det går rakt emot regeringens officiella mål med jämställdhetspolitiken. Officiellt för ju regeringen  en feministisk politik men ökad anhörigansvar innebär med så gott som 100 % säkerhet att mer ansvar läggs på kvinnor än men. I bästa fall är Stefan Löfven och övriga ministrar inte medvetna om det men resultatet blir hur som helst en rent antifeministisk politik.

Maria Persdotter från RBU sa följande på samma seminarium

Många familjer drabbas stenhårt. Ofta får en förälder sluta jobba antingen delvis eller helt och hållet vilket i sin tur resulterar i utmattningssymtom och utbrändhet. Barnet får då inte chansen att utvecklas under normala förhållanden. Det slår mot familjens ekonomi men även mot samhällsekonomin eftersom de inte kan jobba och betala skatt.

* Fusk anses ju härja vilt i assistansbranschen. "Beviset" som brukar läggas fram är ju en statlig utredning från 2012 som hävdar att upp till 15 % av all utbetald assistansersättning utgörs av "fusk". Mattias Näsman är kritisk mot att dessa siffror används så flitigt i kostnadsdebatten. Dels är metoden (kallad "expertmetoden) som användes för att bedöma omfattningen ifrågasatt och för det andra finns det helt enkelt alldeles för lite forskning för att med någorlunda säkerhet säga hur stort eller lite fusk och kriminalitet är i assistansbranschen. Att dessa siffror används så flitigt i kostnadsdebatten anser Mattias Näsman är mycket olyckligt, både för enskilda personer och samhällsklimatet.

* Medikalisering. En trend som man sett på senare år är enligt Mattias Näsman en ökad medikalisering = att allt större vikt läggs vid diagnoser istället för faktiska hjälpbehov. Den slutsatsen överraskar inte det minsta efter all förslag om att införa ICF mallen vid behovsbedömningar, "styra upp" i lagtexten vad som är goda levnadsvillkor mm.  Susanne Berg konstaterar:

– Det hör ihop med att man ser oss mer och mer som medicinska objekt. Det är en återgång till en gammal tråkig tid.

Antalet utredningar med fokus på att dämpa kostnaden för personlig assistans har varit många under åren. Mattias Näsman anser (och jag håller med helt och hållet) att regering och ansvariga myndigheter nu går ett steg till. Nu handlar det inte längre om att dämpa kostnadsökningen, nu är det uttalade målet att kostnaden ska sänkas. D v s notan för statlig assistansersättning ska ner, till varje pris.

Maria Persdotter avslutade seminariet klockrent när Mattias Näsman avrundade med att det handlar om såväl ekonomi, juridik  och värderingar, det är komplexa frågor:

 Visst, det är svårt, men det är också jättelätt. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha och på vilka villkor man får finnas. Så på så vis är det superenkelt också.

Hela seminariet syntolkat